Piggare hjärna med kortare arbetstid
Publicerat 16 november 2016
Heltidsarbete efter att man fyllt 40 kan vara skadligt för hjärnan, enligt en australisk studie. Bäst mår vi av att jobba 25 timmar i veckan när vi blir äldre. Men resultaten får inget stöd av svensk forskning.
Stress och för mycket övertidsarbete kan påverka de kognitiva funktionerna och orsaka bland annat koncentrationssvårigheter och minnesstörningar. Nu har ett australiskt forskarlag kommit fram till att arbete 25 timmar i veckan, deltid eller tre dagar i veckan, är bäst för hjärnan när man passerat 40. Forskningen bygger på den nationella Hilda-undersökningen där man testat förmågan hos drygt 6 000 arbetstagare över 40 år att läsa ord högt, återge listor på nummer och matcha bokstäver och siffror.
– Det finns minnesforskning som visar att vi blir lite mer lättstörda kognitivt ju äldre vi blir. Vi får till exempel svårare att hålla uppe koncentrationen i bullriga miljöer. Sedan skulle jag inte säga att den magiska gränsen går vid 40, säger Bo Melin, professor i arbetspsykologi vid Karolinska institutet.
Hur våra kognitiva förmågor påverkas av arbetet är väldigt individuellt och beror på vilken typ av arbete vi har, menar han. Att jobba på callcenter och tvingas prata i telefon hela dagarna kan till exempel vara ansträngande för hjärnan.
– Om du har ett intensivt kognitivt arbete måsta man ha pauser för återhämtning. Och har du det kan du säkert jobba 40 timmar i veckan. Har du inte det kanske du bara kan jobba 25 timmar i veckan.
Att försämringarna av de kognitiva funktionerna börjar vid 40-årsåldern kan enligt de australiska forskarna bland annat bero på att man då ofta har den så kallade dubbla arbetsbördan – att man utöver heltidsarbetet även tar hand om barn eller gamla föräldrar.
– Utifrån det perspektivet att belastningen samlas kring 40-årsåldern kan jag tänka mig att det är rimligt, säger Bo Melin som menar att det krävs mer forskning inom området.
Det svenska Betulaprojektet, där man har testat kognitiva funktioner hos tusentals personer sedan 1988, visar att minnesstörningar sker först i ganska hög ålder, vid 50- eller 60-årsåldern. Arv och miljö och om vi är fysiskt aktiva är några faktorer som har betydelse.
Samtidigt ställer dagens arbetsliv allt högre krav på vår förmåga att hantera komplex och abstrakt information. Att jobba 40 timmar i veckan är dessutom bara en konstruktion grundad på lagar och överenskommelser på arbetsmarknaden. Några vetenskapliga belägg för att det skulle var optimalt för hjärnan att jobba heltid finns inte. Frågan hur arbetslivet påverkar vår hjärna är också väldigt aktuell, tycker Bo Melin.
– Arbetslivet håller på att ritas om. När arbetslivet var mer fysiskt och man använde kroppen mer än datorer kunde vi fungera trots att vi var lite trötta i huvudet, säger han.
En slutsats i den australiska studien är att arbetstiden är en viktig faktor för att bibehålla de kognitiva funktionerna när vi blir äldre, och att jobba deltid skulle kunna vara en lösning.

Krister Zeidler
Mer om Arbetstid
-
Fyradagarsvecka lockar svenskarna
Arbetstid • I allt fler länder görs försök med fyra dagars arbetsvecka. Nu visar en ny undersökning att drygt var tredje svensk är positiv till att jobba fyra dagar i veckan i stället för fem.
-
Väskföretaget testar fyradagarsvecka
Arbetstid • Väskföretaget Sandqvist har infört 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. Medarbetarna väljer om de vill fördela arbetstiden på fyra eller fem dagar.
-
Trendigt att trappa ner på jobbet
Arbetstid • Fenomenet quiet quitting eller tyst nedtrappning väcker känslor. Är det att göra karriär på ett hållbart sätt eller är det bara ett sätt att smita ifrån sitt ansvar på jobbet?
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Chilla – det gillar hjärnan
Må bra • Ha inte dåligt samvete om du då och då hamnar i soffan framför en tv-serie. Att chilla eller slappa är helt nödvändigt för att kropp och hjärna ska må bra och vi ska få till en bra balans i livet, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
-
Det kan du använda ditt friskvårdsbidrag till
Må bra • Arbetsliv reder ut vad du kan använda friskvårdsbidraget till – och vad du inte får använda det till.
-
Långvarig stress ökar risken för demens
Stress • Utmattningssyndrom och depression ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom, enligt en ny svensk studie. Risken är fortfarande låg men kunskapen kan ge viktiga ledtrådar till hur demenssjukdom kan förebyggas.