”Tystnadskultur skapar stress och ohälsa”

Forskning om tystnadskultur på svensk arbetsmarknad har varit begränsad och den som genomförts har ofta bedrivits inom olika fält och separata branscher. Syftet med projektet är att bidra till en samlad bild av vad tystnadskultur innebär och hur utbrett det är. Projektet som ska presentera sina resultat till våren är uppdelat i tre delar.

– Arbetsmarknadens parter har efterfrågat ett mer samlat sätt att beskriva vad tystnadskultur är, vad menar man när man pratar om det. Det är ett begrepp som använts lite vitt och brett, säger Annette Nylund, som är processledare hos myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Människor far illa

Annette Nylund ser flera skäl att genomföra projektet.

– Ur arbetsgivarnas synvinkel så riskerar de att inte får ut den fulla potentialen i en organisation om man inte motverkar tystnadskulturer. Medarbetarna har kunskaper och erfarenheter som inte delas och kommer fram. Det begränsar dynamiken, säger hon.

Ur medarbetarnas synvinkel handlar det om att motverka ohälsa.

– Ur medarbetarperspektivet far människor illa. Det skapar stress och utestänger personer från gemenskapen på arbetsplatsen. Det kan påverka hela grupper på en arbetsplats och skapa ohälsa.

I projektet arbetar man tvärvetenskapligt över olika forskningsområden och i den första delen har forskare med kunskap om kultur, organisation, arbetsmiljö och förändringsprocesser gått igenom tidigare forskning. Syftet är att utveckla och förtydliga definitionen av vad tystnadskultur är och peka på faktorer som driver den. Varför växer en tystnadskultur fram inom en organisation och varför får den fäste?

– Det har forskats på tystnadskulturer inom olika områden och branscher men man har inte fört det samman. Det har vi gjort i detta projekt och tagit kunskapen ett steg vidare, ett stort steg. Kunskapen finns men man har inte satt ihop de olika delarna till en helhet som ger ett samlat grepp. De första resultaten presenteras i en litteraturöversikt.

Internationell jämförelse

Med tydliga definitioner och begrepp går projektet vidare med att se hur utbredda tystnadskulturer är i svenskt arbetsliv. Det gör man bland annat genom enkätundersökningar.

I den tredje och avslutande delen görs jämförelse mellan den svenska studien och studier från 33 andra länder.

– Sverige blir det 34:e landet i en stor internationell genomgång av tystnadskultur i arbetslivet. Genom att göra den här jämförelsen hoppas vi också få en bild av hur länders kultur kan påverka tystnadskulturer.

Intresset för projektet har varit stort både från arbetsmarknadens parter och från forskarsamhället.

– Parterna är glada över att vi tar ett brett grepp om det här området och forskarna är intresserade av angreppssättet, säger Annette Nylund.