
Bild: Stefan Jerrevång/TT
Dags att väga in klimatet i arbetsmiljöarbetet
Publicerat 16 augusti 2021
Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel visar tydligt att klimatkrisen redan är här och att extrema väderhändelser kommer bli allt vanligare. Det är hög tid att ta höjd för det i arbetsmiljöarbetet, enligt Karin Lundgren Kownacki, analytiker inom klimatanpassning på SMHI.
IPCC konstaterar i sin senaste rapport att extrema väderhändelser som värmeböljor, bränder och skyfall kommer bli allt vanligare de närmaste decennierna. För Sveriges del är längre och mer frekventa värmeböljor den största risken både för folkhälsan och för arbetsmiljön, enligt Karin Lundgren Kownacki. I synnerhet i yrken som byggnadsarbetare och vägarbetare där man jobbar utomhus, men också för exempelvis vårdpersonal på sjukhus och äldreboenden som inte är byggda för att klara höga temperaturer.
Värme största risken
– Värme är den största orsaken till dödsfall på arbetsplatsen globalt sett. Men den insikten saknas här på norra halvklotet. Därför behövs det kunskapshöjande insatser om hur värmestress påverkar kroppen, säger hon.
Ett varmare klimat kan också öka risken för spridning av zoonoser, det vill säga sjukdomar som överförs från djur till människa. Alla som jobbar med djurhållning är utsatta, men även de som arbetar i de gröna näringarna.
– Det identifieras som hög risk för Sveriges del. Exempelvis kommer fästingarna bli fler. I södra Europa märker man redan nu att sjukdomar som malaria och denguefeber ökar och det kommer sprida sig till norra halvklotet, säger Karin Lundgren Kownacki.
Andra exempel på risker med ett varmare klimat är luftföroreningar från skogsbränder och att pollensäsongen inleds tidigare och blir mer intensiv.
Men uppvärmningen har också positiva konsekvenser för de som jobbar utomhus vintertid.
– Det kommer bli färre köldskador. I södra Sverige blir det regn och plusgrader vintertid vilket kan komma att minska andelen halkolyckor.
Påverkar den psykiska hälsan
Samtidigt för varmare vintrar med sig fler säsongsbetonade depressioner när snön uteblir och det blir mörkare utomhus. Extrema väderhändelser, som skyfallet i Tyskland i somras, kan också ge depressioner, och i vissa fall posttraumatisk stress.
– För de som jobbar i lantbruket och som är beroende av naturen är det mycket tufft att se sin försörjning gå om intet när skördar förstörs. Men också blåljuspersonal och räddningstjänst som ska ta hand om människor som drabbats av extrema väderhändelser löper ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa, säger hon.
Sverige sena med klimatanpassning
Nästa rapport från IPCC som kommer i februari kommer ha fokus på hur samhället ska anpassas för de klimatförändringar som vi nu ser början på. Sett ur ett internationellt perspektiv anser Karin Lundgren Kownacki att Sverige behöver intensifiera arbetet med att rusta samhället för ett klimat i förändring.
– Många länder har kommit längre i arbetet med bland annat nationella handlingsplaner för värmeböljor. Ett exempel är Frankrike, där man efter värmeböljan 2003 införde det på nationell nivå. Där kan man se att färre människor dör trots att värmeböljorna blivit mer intensiva. Att jobba förebyggande och implementera klimatanpassningsåtgärder ger alltså resultat, vilket är positivt.
I Sverige är det främst inom kommunal sektor som klimatanpassning av arbetsmiljön kommit igång. Ett exempel är inom förskolan där en del kommuner arbetat med att identifiera de förskolor som är mest utsatta för värme och se till att hålla de stängda sommartid.
Därför ska man klimatanpassa
- Förebygga skador
- Minska hälsorisker
- Minimera lidandet för människor och djur
- Stötta biologisk mångfald och naturmiljö
- Ta vara på nya möjligheter
- Hålla nere kostnader i ett långsiktigt perspektiv
Källa: Myndighetsnätverket för klimatanpassning

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsmiljöarbete
-
Ny forskning om hur hjärnan belastas på jobbet
Arbetsmiljöarbete En ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap belyser hur arbetsmiljön påverkar vår mentala ork.
-
Så vet du om du gör tillräckligt för en säker arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete Hur vet man som arbetsgivare om man lever upp till arbetsmiljökraven? Vad menas med tillräcklig kunskap för att kunna jobba säkert och hur uppfyller man lagkravet om dokumentation? Arbetsliv bad en arbetsmiljöforskare och en sakkunnig på Arbetsmiljöverket att förtydliga kraven i föreskrifterna.
-
Många brister i användningen av fallskydd
Skyddsutrustning Vid arbete på hög höjd ska arbetsgivaren i första hand se till att det finns gemensamma, fasta fallskydd som skyddsräcken och nät. Men många hoppar över det och går direkt på selar och annan personlig skyddsutrustning. Det visar en nationell inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket nyligen genomfört.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Otydlig ledning ökar risken för mobbning mot chefer
Mobbning Risken för mobbning på jobbet ökar om ledningen inte är aktiv och närvarande. Särskilt hårt drabbade blir de chefer som är närmast medarbetarna, visar en ny studie.
-
Samverkan nyckeln till att klara kriser
Samverkan God samverkan mellan fack och arbetsgivare gör att företag blir bättre på att improvisera och hålla verksamheten i gång under kriser och snabba omställningar. Det visar forskning vid RISE och Linköpings universitet. Under pandemin räddade det hela verksamheter från att stanna upp.
-
Ny forskning om hur hjärnan belastas på jobbet
Arbetsmiljöarbete En ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap belyser hur arbetsmiljön påverkar vår mentala ork.