Jobba dig friskare

Efter att i åratal har forskat om fysiska belastningar har han tagit ett steg vidare, bort från den klassiska tanken att arbetet sliter till ett nytt sätt att se på belastningar: Bli frisk på jobbet och använd belastningar så att de främjar hälsan och ger fysisk träning.

– Arbetet ska stärka människan, inte bara vara något man klarar sig ifrån utan att bli skadad. Det är en vision, kanske en utopi. Men även om man inte lyckas komma ända fram är det rätt väg att gå för att skapa ett bra arbete, säger Svend Erik Mathiassen som är professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. 

Inom ergonomin har traditionellt sett belastningsögonblicket varit det intressanta. Ergonomerna har lagt mycket kraft på de stunder under arbetsdagen då armarna lyfts över axelhöjd och glömt att fundera på vad personerna gör i övrigt. Om det rent av är bra med stunder av "tung" belastning, till exempel. På senare tid har uppmärksamheten riktats mot de stillasittande jobben, som inte heller är bra och kan leda till helt andra problem.

– Lagom mycket av allt är förmodligen bäst, men vad är lagom och hur ska det se ut över tid? Hur lång tid kan man belasta och hur lång tid behövs för återhämtning? När blir ett arbete bra, frågar sig Svend Erik Mathiassen.

Det viktiga är att människor inte skadas på jobbet. Så har arbetsmiljöexperter och yrkesmedicinare alltid resonerat. Men ska vi nöja oss med de ambitionerna? Svend Erik Mathiassen anser att arbetet dessutom ska göra oss friskare och förbättra den fysiska kapaciteten.

– Vi vet i dag i teorin hur nyttiga belastningsmönster ser ut. Vi går till träningen och utsätter oss för tunga belastningar som är bra. Varför skulle vi inte istället kunna använda arbetet för att må bättre?

Det är vad Guldlocks- principen handlar om. I sagan kommer Guldlock till björnarnas stuga och hittar först inte någonting som passar henne, varken sängen, stolarna eller gröten i skålarna. Det är för hårt och för varmt, för mjukt och för kallt. Hon vill ha det så att det passar precis. Så ska det vara också i arbetslivet, säger Svend Erik Mathiassen.

Är detta en utopi? Ja, kanske beroende på vilket yrke man pratar om. Men det är inte längre bort än en förskola i Danmark. Forskare vid det nationella forskningscentrum för arbetsmiljö, NFA, har med hjälp av ett anslag på fem miljoner danska kronor dragit igång en forskningsstudie bland förskolepersonal för att se om det går att genomföra Guldlocks-principen där. Även i Australien pågår studier.

Svend Erik Mathiassen, som är med i forskargruppen, säger att förväntningarna är höga både bland personal och arbetsgivare. Studien börjar med att undersöka hur personalen rör sig, genom mätningar, enkäter och fokus-grupper. Därefter sker en intervention, det vill säga att forskarna griper in och ber personalen ändra sin fysiska aktivitet på ett sätt som de tycker är kul och som forskarna menar kan förbättra träningstillståndet. Sedan ska forskarna ta reda på om personalen mår bättre och kan prestera mer med de nya sätten att röra sig.

– När den studien är klar ska vi fortsätta med industrin. Det kan bli svårare att få till Guldlock där, eftersom det förmodligen är svårare att hitta rätt omväxling.

Svend Erik Mathiassen nämner initiativ på ett sjukhus, där städare regelbundet fick byta jobb med receptionister varannan vecka och på så sätt fick omväxling från det tunga städjobbet.

Även i industri med tungt arbete behövs perioder med lättare arbete.

– Det finns exempel med anställda på monteringslinjer som har fått administrativa uppgifter, som att beställa hem komponenter eller sköta kundkontakter. Det är ett spännande upplägg eftersom båda arbetsuppgifterna är produktiva, men skiljer sig åt mycket i belastning.