Prat stör mer än babbel
Publicerat 5 april 2018
Bakgrundsprat, där det går att urskilja vad som sägs, är mer störande än babbel där många människor pratar samtidigt, visar en ny avhandling. Den som skriver mycket i jobbet behöver tillgång till ett tyst rum eller en tyst zon, enligt forskaren Marijke Keus van de Poll.
Sedan tidigare har forskningen visat att bakgrundsprat är det som stör mest i ett öppet kontorslandskap. Men enligt en ny avhandling är en avgörande faktor hur mycket vi förstår av pratet. Mest störande är prat där man tydligt kan uppfatta det som sägs.
– Om man inte förstår någonting, om många människor pratar samtidigt så att det bara blir babbel, då störs man inte lika mycket som när det bara är en eller några få personer som pratar, säger Marijke Keus van de Poll, forskare vid Högskolan i Gävle, som i sin avhandling studerat hur bakgrundsprat påverkar oss när vi skriver.
Även om man försöker ignorera det som sägs räcker det med att förstå lite här och där för att uppmärksamheten ska dra iväg. Bakgrundspratet kommer in i hjärnan som börjar analysera språket och det krockar med liknande processer som vi behöver för att kunna skriva.
Marijke Keus van de Poll har även undersökt vad som händer om man försöker maskera bakgrundspratet genom att exempelvis lägga på brusljud. Det gör det lättare att fokusera, men är samtidigt ett ljud som många upplever som jobbigt. Mer effektivt och uppskattat är ljud från naturen som vågskvalp samt ljud från flera människor som pratar samtidigt.
– Båda var mer effektiva alternativ och mera uppskattade än brusljud, men babbelljudet var mest effektivt. Om man bara hörde en massa babbelljud så presterade man lika bra som i tystnad.
Men Marijke Keus van de Poll anser inte att maskeringsljud är ett bra sätt att lösa ljudproblematik i öppna kontorslandskap. Istället vill hon slå ett slag för tysta rum eller tysta zoner.
– Slutsatsen vi drar är att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva, säger hon.
Ladda ner avhandlingen "Disruption of writing in noisy office environments"

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Buller
-
Arbetsmiljöförbättringar även bra för klimatet
Buller • Kan sjöfartens klimatomställning även förbättra arbetsmiljön ombord? Den frågan ställer sig nu forskare i ett nytt projekt som ska undersöka buller och vibrationer på fartyg.
-
Ny forskning om kvinnors arbete i bullriga miljöer
Buller • Ljudkänslighet och ljudtrötthet är vanligt förekommande bland kvinnor som jobbar på förskolor. Hur deras arbetsförmåga påverkas och hur de hanterar buller på arbetsplatsen ska ny forskning ta reda på.
-
Många lider av okänd ljudintolerans
Buller • Nio procent av alla svenskar lider av ljudintolerans. Vanliga kontorsljud, som de flesta knappt registrerar, kan upplevas som mycket störande. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Aktivitetsbaserade kontor blir aldrig färdiga
Kontor • Forskning visar att ett aktivitetsbaserat kontor aldrig blir klart utan ständigt behöver utvecklas och anpassas efter medarbetarnas behov.
-
Pekpinnar får inte kontorsanställda att röra sig mer
Ergonomi • Hur kontoret är utformat har störst betydelse för att främja rörelse och variation, enligt Svend Erik Mathiassen, professor i arbetsvetenskap.
-
Så kan frisörer jobba säkrare
Kemikalier • Genom att se över sitt arbetssätt och använda rätt typ av hårvårdsprodukter kan risken för frisörer att utsättas för skadliga kemikalier minska.