
Bild: Mostphotos
Nya mätmetoder ska minska belastningsskador
Publicerat 27 september 2016
Snart kan du som skyddsombud använda tekniska mätmetoder som ger svart på vitt om ett arbetsmoment är skadligt för kroppen eller inte. En grupp forskare i Lund har nämligen har tagit fram riktvärden som tydligt visar när det finns risk för en belastningsskada.
Under tjugo års tid har forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet mätt kroppsställningar och rörelser i ett 50 tal yrken i olika branscher. Mätningarna har gett en vetenskaplig måttstock för risken att skada händer, huvud, nacke och skuldror.
– Arbetsmiljöverket har inte haft några gränsvärden för fysiskt arbete och det har varit godtyckligt vad som varit hög arbetsbelastning eller inte. Med våra riktvärden går det att objektivt visa när det blir en kraftigt förhöjd risk för belastningsskador, säger Inger Arvidsson som är doktor i yrkesmedicin och en av forskarna i projektet.
Till en början tittade forskargruppen på repetitiva industriarbeten, men vartefter har de gjort mätningar bland annat inom sjukvård, hemtjänst, förskola, fastighet, kontor, slakteri och hotell. Resultaten visar hur snabbt en hand lutad i en viss grad kan röra sig utan att bli överbelastad eller hur stor del av arbetsdagen man kan luta huvudet framåt i ett visst läge utan att ta skada. I rapporten finns också värden på hur lång tid vi behöver för muskelåterhämning efter olika arbetsmoment. Helt enkelt var gränsen för belastning går innan vi blir sjuka av den.
Var det några yrken som stack ut under era mätningar?
– Ja, styckning och hotellstädning hade extremt höga värden för belastning. Det är yrken med högt tempo där de jobbar med stora snabba rörelser. Mycket som ska hinnas med på kort tid.
På vilket sätt gynnar riktvärdena den enskilde medarbetaren och företaget?
– Om medarbetare som har ont ska skatta sin egen exponering blir det lätt att de skattar den högre än den faktiskt är eftersom det är den de får ont av. Nu finns det detaljerade mått vilket också är incitament för arbetsgivaren att vidta åtgärder när det är för hög belastning och på så sätt undvika skador.
Hur kan riktvärden användas praktiskt ute på arbetsplatserna?
– Det är vår stora nöt att knäcka just nu. Vi vill att skyddsombud, företagshälsovård och arbetsgivare ska kunna använda våra tekniska mätmetoder. Därför jobbar vi intensivt med att utveckla mätutrustning som ska göra det så enkelt som möjligt. Förhoppningen är att blir klara under nästa år, säger Inger Arvidsson.

Gerd Eriksson
Mer om Ergonomi
-
Pausövningar som är bra för både kropp och knopp
Ergonomi • Att stå på ett ben en stund bredvid skrivbordet är ett exempel på en bra pausövning på kontoret.
-
Korta rörelsepauser minskar sjukfrånvaron
Ergonomi • Genom att införa korta rörelsepauser på arbetstid kan långtidssjukskrivningarna minska med 13 procent. Det visar en dansk forskningsstudie där 70 000 anställda deltagit.
-
E-handelsboom påverkar arbetsmiljön
Ergonomi • Hela 8 av 10 utlämningsställen och transportföretag brister i sina arbetsmiljörutiner, enligt en stor inspektionsinsats av e-handelskedjan som Arbetsmiljöverket genomfört. Många bär tunga paket utan hjälpmedel och riskerar belastningsskador.
Senaste om Forskning
-
Därför blir unga kvinnor mer zoomtrötta
Distansarbete • Att synas på en skärm med sin hemmiljö som bakgrund spär på den press som unga redan känner av sociala medier. Det konstaterar Markus Fiedler, forskare i medieteknik.
-
Könsuppdelat jobb ökar risken för sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier • Att vara kvinna och jobba på en mansdominerad arbetsplats eller att vara man på en kvinnodominerad arbetsplats ökar risken att utsättas för sexuella trakasserier.
-
Tysta fläktar gör oss friskare
Ventilation • Högt blodtryck, hörselskador, sömnsvårigheter och stress är några hälsoproblem kopplade till konstant brus från ventilationssystem. Nu har en forskare vid Chalmers utvecklat en tyst fläkt.