Sju råd som räddar ryggen

1

Inventera och riskbedöm era lyft

Tunga lyft förknippas kanske främst med lager och logistik eller med personförflyttningar av patienter i vården. Men faktum är att betydligt fler yrken innehåller lyft. Det berör exempelvis förskolepersonal, ambulanspersonal och taxiförare. Börja med att fundera hur det ser ut hos er. Hur ser en arbetsdag ut? Vad har ni för riskfyllda arbetsmoment och vilken typ av manuell hantering gör ni? Riskbedömningen av lyft och personförflyttningar ska ingå som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Värdera både den fysiska och mentala arbetsbelastningen utifrån ett individuellt och organisatoriskt perspektiv. Ett stressigt arbete med små möjligheter till variation, inflytande och återhämtning ökar risken för skador. 

2

Satsa på utbildning

Genom att erbjuda utbildning i ergonomi, förflyttningskunskap och lyftteknik minskar ni risken att någon skadas på jobbet. Med ökad kunskap om vad som ger skador kan var och en göra en riskbedömning i miniformat inför varje ny arbetsuppgift. Men man ska inte bara skicka medarbetare på kurs utan att ha en plan för uppföljning av den nya kunskapen på arbetsplatsen. Om ni använder hjälpmedel för lyft är det viktigt att säkerställa att alla lärt sig hur man använder utrustningen. Och när det börjar ny personal ska de också få utbildning.

3

Undvik manuell hantering

Tunga lyft ska undvikas så långt det går eftersom det kan räcka med ett enda lyft för att skada sig. Föremål över 25 kilo ska inte lyftas manuellt. Det är viktigt att använda lyfthjälpmedel för att avlasta kroppen samt organisera arbetet så att man växlar arbetsuppgifter ofta. Om man ändå måste lyfta ett tungt föremål ska man försöka hålla bördan nära kroppen och låta benen göra jobbet. Stå rakt framför föremålet och undvik vriden arbetsställning. Böj knäna även när du sätter ner föremålet.

4

Skapa riktlinjer och rutiner

Formulera riktlinjer för ergonomi med fokus på lyft och personförflyttningar. Att ha sådant nedskrivet är en fördel när det byts personal. Det behöver inte vara så omfattande, det viktiga är att det är kopplat till er arbetsmiljöpolicy och till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rutiner och struktur skapar trygghet för alla. Om man märker att lyft och personförflyttningar är ett eftersatt område kan man välja att fokusera på det och ha det som ett tema i arbetsmiljöarbetet under en viss period.

5

Ta hjälp av ett proffs 

Många företag gör misstaget att gå direkt på åtgärd utan att först göra en ordentlig analys av vilka risker som finns och göra en plan för hur man kan förebygga belastningsbesvär. Då kan företagshälsovården vara en resurs för att få draghjälp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att köpa in rätt lyfthjälpmedel krävs kunskap. Ta gärna hjälp av en ergonom för att avgöra vilken typ av hjälpmedel som passar era behov. Se också till att de som ska genomföra lyft och förflyttningar involveras. Det kan till exempel vara bra att testa utrustning i mindre skala under en period innan man köper in.

6

Uppmuntra träning

Fysiskt ansträngande jobb kräver en viss styrka och kondition. Om din egen fysiska kapacitet inte alls matchar arbetet du utför ökar risken för skador. Forskning visar att arbetsplatser som på olika sätt främjar variation och fysisk aktivitet på jobbet har lägre sjukskrivningstal. 

7

Följ upp 

Glöm inte att följa upp hur arbetet med att förbättra ergonomin går. Hur ofta har ni diskuterat manuella lyft på arbetsplatsträffar under året? Det kan vara ett mått på hur levande frågan är. En annan viktig fråga att fundera över är om det finns tillräckligt med lyfthjälpmedel och om de som finns används. Där har varje medarbetare ett personligt ansvar och en skyldighet att använda den utrustning som erbjuds och arbeta säkert. 

Källor: Charlotte Wåhlin, arbetsmiljöforskare och ergonom vid Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland samt Arbetsmiljöverket.