Publicerad 8 juni 2020

Så kan risken för skador i handleder bedömas

Belastningsskador

Långvarigt och enformigt jobb vid löpande band eller vid städning sliter på händer och handleder. Men det finns metoder för att förebygga skador.

Under ett seminarium som Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, arrangerade nyligen presenterades ett antal metoder för att bedöma riskerna med så kallat handintensivt arbete. Det handlar om jobb inom till exempel lager, butik, industri och lokalvård.

Definitionen av handintensivt arbete är ihållande snabba handledsrörelser mot ledens ytterlägen i kombination med kraft.

– Vi får en del frågor om det här och därför vill jag förtydliga vad det innebär. Mot ytterläget behöver inte nödvändigtvis betyda ända ut till ytterläget utan det handlar egentligen om en rörelse i handleden, sa Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket, när hon talade om arbetsgivarens skyldigheter när det gäller riskbedömning av handintensivt arbete.

Enligt de nya föreskrifterna om medicinska kontroller som kom i november förra året ska anställda med handintensiva jobb erbjudas läkarundersökningar vart tredje år. Arbetsgivarna är också skyldiga att göra en riskbedömning om verksamheten innefattar handintensivt arbete.

Minke Wersäll, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket, presenterade några metoder för att bedöma risken för skador kopplade till handintensivt arbete.

– Det är viktigt att välja rätt arbetsmoment för bedömningarna och det är också viktigt att använda validerade och evidensbaserade metoder för riskbedömningen. Det betyder att de ska ha tagits fram på ett vetenskapligt sätt och att de är utvärderade, sa Minke Wersäll.

De metoder som finns för riskbedömning av handintensivt arbete brukar innefatta att man undersöker arbetsställningar och arbetsrörelser, hur ofta man gör ett visst moment och med vilken kraft samt även organisatoriska och sociala faktorer på arbetsplatsen. Stress är till exempel en faktor som kan öka risken för belastningsskador.

– När man gjort sin riskbedömning är det dags att göra en handlingsplan samt åtgärder kopplade till den. Det viktiga är inte att man får ett helt exakt svar när man mäter belastning utan det viktiga är att man åtgärdar så att man får en bra arbetsplats utan risker.

Det finns en uppsjö av olika metoder för riskbedömning. En sådan är KIM 1 som kan användas för att bedöma risken för belastningsskador vid manuell hantering. (se faktaruta här intill).
– KIM1 är den enklaste metoden och också enkel att ta till sig. Den bygger på en princip som återkommer även i andra metoder och som därför är bra att känna till, sa Minke Wersäll.

Fakta riskbedömning enligt KIM 1

Så fungerar KIM 1 steg för steg:

  • Börja med att undersöka hur ofta du utför ett visst arbetsmoment och hur många timmar under en arbetsdag. Det kan till exempel handla om att lyfta eller förflytta ett paket.
  • Nästa steg handlar om arbetsställningar. Genom att titta på olika bilder kan du se vilken arbetsställning som överensstämmer mest med den du använder. Genom att du ringar in den bild som stämmer in mest får du en viss riskpoäng.
  • I det sista steget undesöker ni era arbetsförhållanden generellt. Finns det andra faktorer som kan öka risken för skador. Det kan till exempel handla om hala eller sluttande golv eller kalla lokaler.
  • När alla undersökningar är gjorda får ni ett slutresultat som bygger på trafikljusmodellen där grönt ljus betyder att det finns bra förutsättningar för att bedriva arbetet utan risker och rött ljus att det finns risker som måste åtgärdas omgående. 

Ladda ner mallen här:

Marianne Zetterblom Marianne Zetterblom Marianne Zetterblom

Marianne Zetterblom Marianne Zetterblom Chefredaktör och webbredaktör 08-402 02 52

Taggar: Ergonomi