Distans skyddar bättre än munskydd

Det finns många varianter av mun- och andningsskydd. Allt ifrån enklare i papp eller tyg till andningsmasker som används inom sjukvården. Hur bra ett munskydd är handlar om hur många lager det har, hur mycket fukt det klarar av att absorbera och avvisa och hur väl det filtrerar luften. Oavsett vilket skydd man använder så är hanteringen avgörande för hur gott skydd det ger.

– Ett munskydd som du drar upp och ner, pillar på utan att tvätta händerna efteråt eller lägger i fickan och återanvänder, ger inte så bra skydd för omgivningen. Då kan viruset sprida sig via händer och droppar precis som vanligt, säger Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi. 

Hon tycker att de enklaste munskydden i tyg och pappersliknande material egentligen borde kallas spott- och stänkskydd. De förhindrar att du sprider munsekret på andra när du pratar, hostar, sjunger eller nyser. Hur mycket skydd du själv får vid användningen är i dagsläget oklart, men så fort skyddet blir fuktigt är det verkningslöst. För att det ska fungera krävs det att man byter skyddet flera gånger per dag, inte tar på det med fingrarna, slänger det i försluten påse och sen tvättar händerna med tvål och vatten.

Vill man däremot skydda sig själv är det andningsskydd man ska använda. De går att köpa på apotek och i byggvaruhus eftersom de används av till exempel byggarbetare i dammiga arbetsmiljöer. Även de skydden måste hanteras på ett korrekt vis vad det gäller handhygien. Det är också viktigt att de sitter åt ordentligt och inte läcker. Och de fungerar inte alls ihop med skägg.

Oavsett om man köper ett enklare munskydd eller ett andningsskydd så ska det vara CE-märkt, vilket innebär att det lever upp till vissa EU-krav vad det gäller säkerhet och funktion. Men det som skyddar allra bäst är distans.

– Ett CE-märkt munskydd minskar risken att sprida smitta med upp till 40 procent, medan ett avstånd på 2 meter minskar risken att bli smittad med upp till 80 procent. Alltså ger social distansering ett bättre skydd än vad munskydd gör.

Att vissa arbetsplatser i serviceyrket inför krav på munskydd på de anställda tror hon handlar om en förhoppning om en "quick fix" vad det gäller coronaviruset och att gästerna ska känna sig nöjda och trygga. Men det finns inga vetenskapliga bevis än för att munskydd verkligen medför någon skillnad på restauranger eller i liknande miljöer.

– Den största risken för smitta kanske egentligen inte är på själva arbetsplatsen utan på resan till eller från jobbet i kollektivtrafiken där det kan vara svårt att hålla avstånd. Fundera på att ta cykeln eller apostlahästarna istället, undvik rusningstider och se till att politikerna gör det möjligt för gemene man att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger Åsa Melhus