
Bild: Alexas fotos
Distans skyddar bättre än munskydd
Publicerat 31 augusti 2020
Vissa arbetsplatser har infört krav på att de anställda ska bära munskydd för att minska spridningen av coronaviruset. Men används munskyddet felaktigt kan den önskade effekten utebli, enligt Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi.
Det finns många varianter av mun- och andningsskydd. Allt ifrån enklare i papp eller tyg till andningsmasker som används inom sjukvården. Hur bra ett munskydd är handlar om hur många lager det har, hur mycket fukt det klarar av att absorbera och avvisa och hur väl det filtrerar luften. Oavsett vilket skydd man använder så är hanteringen avgörande för hur gott skydd det ger.
– Ett munskydd som du drar upp och ner, pillar på utan att tvätta händerna efteråt eller lägger i fickan och återanvänder, ger inte så bra skydd för omgivningen. Då kan viruset sprida sig via händer och droppar precis som vanligt, säger Åsa Melhus, professor i klinisk bakteriologi.
Hon tycker att de enklaste munskydden i tyg och pappersliknande material egentligen borde kallas spott- och stänkskydd. De förhindrar att du sprider munsekret på andra när du pratar, hostar, sjunger eller nyser. Hur mycket skydd du själv får vid användningen är i dagsläget oklart, men så fort skyddet blir fuktigt är det verkningslöst. För att det ska fungera krävs det att man byter skyddet flera gånger per dag, inte tar på det med fingrarna, slänger det i försluten påse och sen tvättar händerna med tvål och vatten.
Vill man däremot skydda sig själv är det andningsskydd man ska använda. De går att köpa på apotek och i byggvaruhus eftersom de används av till exempel byggarbetare i dammiga arbetsmiljöer. Även de skydden måste hanteras på ett korrekt vis vad det gäller handhygien. Det är också viktigt att de sitter åt ordentligt och inte läcker. Och de fungerar inte alls ihop med skägg.
Oavsett om man köper ett enklare munskydd eller ett andningsskydd så ska det vara CE-märkt, vilket innebär att det lever upp till vissa EU-krav vad det gäller säkerhet och funktion. Men det som skyddar allra bäst är distans.
– Ett CE-märkt munskydd minskar risken att sprida smitta med upp till 40 procent, medan ett avstånd på 2 meter minskar risken att bli smittad med upp till 80 procent. Alltså ger social distansering ett bättre skydd än vad munskydd gör.
Att vissa arbetsplatser i serviceyrket inför krav på munskydd på de anställda tror hon handlar om en förhoppning om en "quick fix" vad det gäller coronaviruset och att gästerna ska känna sig nöjda och trygga. Men det finns inga vetenskapliga bevis än för att munskydd verkligen medför någon skillnad på restauranger eller i liknande miljöer.
– Den största risken för smitta kanske egentligen inte är på själva arbetsplatsen utan på resan till eller från jobbet i kollektivtrafiken där det kan vara svårt att hålla avstånd. Fundera på att ta cykeln eller apostlahästarna istället, undvik rusningstider och se till att politikerna gör det möjligt för gemene man att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger Åsa Melhus
Munskydd och andningsskydd
- Munskydd minskar risken att du sprider droppar av ditt munsekret, som kan innehålla virus, till andra personer. Munskydd kan vara i tyg eller pappersliknande material. De i pappersliknande material som är CE-märkta brukar ha 3 lager och filtrera bort upp till 40 procent av partiklarna. För att ett munskydd i tyg ska ha en bra funktion måste det i regel ha mellan 6 och 12 lager.
- Andningsskydd är främst till för att skydda dig själv, men de kan även skydda andra om de inte har någon utandningsventil. De finns i 3 skyddsklasser: FFP1, FFP2 och FFP3. Ju högre siffra desto tätare fibertäthet och skydd, och de filtrerar bort från 80 procent upp till 99 procent av partiklarna. För att de ska kunna erbjuda skydd måste allt läckage minimeras och passformen vara bra.
- Andningsmasker är de dyraste och är till för att återanvändas. De kan vara hela eller halva, är de hela innebär det att även ögonen skyddas. Man väljer själv vilken skyddsklass (FFP1-3) filtret ska ha. Används sällan inom sjukvården men är bra att ta till vid pandemier.

Gerd Eriksson
Mer om Coronaviruset
-
Även lindrig covid kan ge långdragna besvär
Coronaviruset • Även de som varit lindrigt sjuka i covid kan drabbas av långdragna besvär som påverkar arbetsförmågan, visar en forskningsstudie.
-
Så kan arbetsgivaren stötta efter långtidscovid
Coronaviruset • För den som varit långtidssjuk i covid krävs både stöd och att bli lyssnad på för att återgången till arbetet ska bli bra.
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Expertens tips: Så skapar du bra workshops
Möten • Rätt förberedelser, en tydlig inbjudan och en kunnig mötesledare. Det är några av nycklarna för att skapa framgångsrika workshops, enligt mötesexperten Erik Mattsson.
-
Så kan prestationsångesten minska vid nyanställning
Introduktion • Nyanställda känner ofta stress och prestationsångest första tiden på jobbet. Men de som jobbat länge kan också påverkas av att få en ambitiös och meriterad kollega.
-
Sju tips för mer energi på mötet
Så gör du • Det går lätt slentrian i möten och ibland kan det kännas som mötesdeltagarna inte riktigt är närvarande i rummet. Här kommer sju tips för bättre möten!