Arbetsanpassning behöver inte vara så svårt

En ergonomisk stol, ljuddämpande hörlurar eller kanske möjlighet att arbeta hemifrån. Arbetsanpassning kan se ut på många olika sätt, och behoven kan vara både tillfälliga och mer långvariga. Som chef har du ansvar för att dina medarbetare får förutsättningar att fungera i arbetet oavsett om det handlar om ett brutet ben eller en NPF-diagnos. Det behöver inte vara komplicerat, men många chefer upplever ändå att det är svårt.

Foto: Privat

– Det är förståeligt för det handlar om att ta ställning i frågor som kan vara både känsliga och av stor betydelse för den enskilda medarbetaren. Men ofta handlar det mest om mentala hinder, eftersom du ska göra något som avviker från det invanda, säger Joakim Jareld, expert på arbetsrättsliga frågor och utbildare hos arbetsmiljöorganisationen Prevent.

Håll koll på tidiga signaler

En del anpassningar är enkla att få syn på och går att lösa direkt. En medarbetare som brutit benet kanske behöver en pall att vila sitt gipsade ben på och någon med ryggproblem kan behöva ett anpassat skrivbord eller en ergonomisk stol. Men ibland behöver chefen vara mer lyhörd, undersöka situationen närmare och ta reda på vad som faktiskt skulle hjälpa medarbetaren i arbetet.

– Det krävs viss fingertoppskänsla. Du kan inte alltid förlita dig på att medarbetaren kommer spontant med sina bekymmer. Så ha känselspröten framme och håll koll på tidiga signaler så att du kan agera i tid. Våga vara lite envis och stå på dig. Det ligger i chefens uppgift, även om det är lite jobbigt, säger Joakim Jareld.

När ett behov väl har upptäckts gäller det att tänka igenom situationen ordentligt. Joakim Jareld varnar för att vara alltför snabb både med att säga ja och nej. Fundera först vilka lösningar som faktiskt fungerar – både för medarbetaren, verksamheten och resten av arbetsgruppen.

– Ha en ordentlig överläggning och ta dig tid att vrida och vända på för- och nackdelar med anpassningarna. Vissa beslut kan få långsiktiga konsekvenser så det är bra att vara väl genomtänkt.

Ibland får man vara beredd att hantera de övriga medarbetarnas synpunkter på anpassningarna. Då gäller det att ha förankrat sitt beslut och våga stå för det, men också att kommunicera detta till arbetsgruppen.

– När någon får andra förutsättningar än sina kollegor kan det uppstå frågor. Kanske någon tycker att det är orättvist att kollegan får vissa ”fördelar”. Då måste du kunna svara på det klart och tydligt, även om du inte går in i detaljer på varför anpassningen har gjorts.

Får inte bli på verksamhetens bekostnad

Samtidigt behöver arbetsanpassningen fungera i praktiken. Den får inte bli så omfattande att verksamheten påverkas negativt eller att andra medarbetare får en orimlig arbetsbelastning.

– Det handlar om att få till en förändring så att medarbetaren blir mer välfungerande. Men anpassningen måste rimma med verksamheten och kan aldrig göras på bekostnad av den, så länge det rör sig om förebyggande åtgärder och inte ren rehabilitering efter en sjukskrivning, säger Joakim Jareld.

Till sist råder Joakim Jareld den chef som känner sig osäker på hur hen ska gå vidare med arbetsanpassningar att ta hjälp av HR, företagshälsovården eller en arbetsgivarorganisation.

– Du behöver inte kunna allt själv bara för att du är chef. Våga ta hjälp av externa experter och organisationer. Det finns även mycket bra information på Arbetsmiljöverkets hemsida.