Svenska arbetsplatser dåligt rustade inför extrem värme

Arbetsmiljöverkets svarstjänst får drygt 100 samtal per dag. Normalt sett är det en stor spridning på frågorna men de senaste veckorna har ovanligt många samtal handlat om värme på jobbet, enligt Gunnar Åhlander sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

– Varje gång det blir värmebölja verkar många bli tagna på sängen. Man är inte beredd på det. Men i sommar har det ju varit extremt, säger han.

Många tolkar sommarens rekordvärme, torka och skogsbränder som ett resultat av klimatförändringar. Enligt en preliminär studie från den internationella forskarsammanslutningen World weather attribution har risken för värmeböljor fördubblats med anledning av människoskapade klimatförändringar.

Gunnar Åhlander har under många års tid funderat över vår påverkan på klimatet och konsekvenserna för arbetsmiljön om utdragna värmeböljor blir vanligare. Han menar att arbetsmiljölagstiftningen i Sverige främst är inriktad på skydd mot kyla.

– Det finns krav på värmeinstallationer för att vi ska kunna hålla värmen när det är kallt ute men det finns inte alls motsvarande krav på kylinstallationer för att kunna kyla lokaler och andra arbetsmiljöer vid värmebölja.

Värmen i sommar har slagit hårt mot bland annat vård och äldreomsorg. I höst ska ett antal olika myndigheter och departement träffas för att diskutera vad som behöver göras för att rusta Sverige inför värmeböljor och torka.

Gunnar Åhlanders bild är att branscher där mycket utomhusarbete förekommer är bättre rustade än andra branscher. För utomhusjobb finns en del rutiner för att skydda sig mot värmestress. En sådan är att ta en paus under dagens varmaste timmar.

För anställda som har koncentrationskrävande jobb inomhus kan värmen bidra till trötthet.

– En läkare som opererar eller personal i flygledartorn måste vara på helspänn konstant och det går inte att ta en paus när det blir varmt. Då måste det gå att kyla ner lokalerna ordentligt.

Byggnader i Sverige är i regel inte förberedda på extrem värme. I många hus lagras värmen vilket gör det extra varmt. Därför är det viktigt att försöka minska solinstrålning dagtid och se till att ha ventilation på natten.

– Teknikutvecklingen ligger lite efter. Vi behöver energisnålare sätt att klara aircondition på. Man har inte varit beredd eftersom det inte funnits behov av det tidigare, säger Gunnar Åhlander.