Pågående dödligt våld bakom flera dödsolyckor

Det finns en nollvision kring dödsolyckor på arbetsmarknaden sedan 2016 som både regeringen och Arbetsmiljöverket står bakom. Ändå sjunker inte antalet dödsolyckor på svenska arbetsplatser i den takt man hoppats på. Under 2021 var det 39 personer, alltså färre än under 2022.

–  Vi har haft en bra utveckling sedan 1950-talet, men senaste femton åren har minskningen avstannat, säger Gustav Sand Kanstrup på Arbetsmiljöverket.

Nio av de som miste livet på jobbet förra året var kvinnor. Det sticker ut enligt Gustav Sand Kastrup, eftersom männen brukar vara kraftigt överrepresenterade i statistiken. Anmärkningsvärt är också att fyra av dödsolyckorna var våldsrelaterade och handlade om pågående dödligt våld. Gustav Sand Kanstrup betonar vikten av att arbeta med just de riskerna i det förebyggande arbetet och pekar på Arbetsmiljöverkets bestämmelser om ensamarbete och våld och hot i arbetsmiljön.

Foto: Privat

– Det är viktigt att se vilka insatser vi behöver göra. Grundläggande arbetsmiljöarbete är ett steg, men vi behöver också arbeta för att bidra till ökat ett lärande. Att lära av de händelser som har inträffat och vad orsaken är för att kunna identifiera vad som behöver göras för att det inte ska hända igen.

Två av kvinnorna som dog på sitt arbete 2022 var lärare på en skola i Malmö. Fackförbundet Sveriges Lärare gjorde en undersökning förra året bland skolans huvudmän, kommunerna, för att se om det fanns rutiner, utbildningar och övningar för hur man ska agera vid pågående dödligt våld. 290 kommuner var tillfrågade.

– 258 av dem hade inte några skrivningar alls om pågående dödligt våld i sina centrala kris- och beredskapsplaner för skolan. Och bara 71 av de 258 kommunerna hade en handlingsplan för hur man ska jobba förebyggande. I de kommuner där man hade vidtagit åtgärder handlade det mer om tekniska lösningar som låsta dörrar och kameraövervakning än förebyggande arbete och stödfunktioner, säger Johanna Jaara Åstrand som är förbundsordförande i Sveriges Lärare.

Viktigt att ha handlingsplan och rutiner för PDV

Hon tycker att det är allvarligt att bristerna är så stora och också skiljer så pass mycket mellan skolans huvudmän. Sveriges Lärare efterlyser nationella riktlinjer och kommunala handlingsplaner.

Johanna Jaara Åstrand menar att pågående dödligt våld i skolan är ett samhällsproblem och att det måste finnas en dialog och ett långsiktigt samarbete mellan BUP, socialtjänst, polis, skola och kommunen för att förekomma att det värsta ska hända. En kedja av aktörer som tillsammans gör risk- och konsekvensbedömningar.

– Tack och lov är det ändå ytterst ovanligt med dödsfall i vårt yrke. Men det förtar inte att det måste finnas välkända rutiner och handlingsplaner för varje skola, med utbildningar och övningar som stärker kompetens, trygghet och säkrar en välkänd insatskedja. Vi har brandövningar flera gånger per år fastän det sällan brinner i skolan. Självklart behövs det övningar för andra katastrofer som pågående dödligt våld också, säger Johanna Jaara Åstrand.