Publicerad 30 november 2020

Tydligare regler ska skona handlederna

Handintensivt arbete

Förra året kom nya regler kring medicinska kontroller vid handintensivt arbete. Men för att minska antalet belastningsskador måste också fler riskbedömningar göras ute på arbetsplatserna, säger Teresia Nyman, forskare och verksamhetschef vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.

Skruva, vrida och spänna – ofta i konstiga arbetsställningar. Hand­intensivt arbete är vanligt inom branscher för montering och paketering. Men även hemtjänstpersonal och lokalvårdare är utsatta grupper.

Om belastningen på handleden blir för hög kan det leda till svåra smärttillstånd i axel, armbåge och hand. Även nacke och huvud kan drabbas eftersom handintensivt arbete ofta kräver att man står framåtböjd eller vrider huvudet.

– Jag har träffat många patienter som fått betala ett högt pris med långa sjukskrivningar, smärta och medicinering som följd, säger Inger Arvidsson, belastningsergonom och forskare vid Arbets- och miljömedicin i Lund. Foto: Inger Arvidsson

Lagskärpningen som kom förra året innebär i stora drag att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda medicinska kontroller om det förekommer handintensivt arbete som kan leda till en hälsorisk.

– Det har ju varit ett krav även tidigare inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men nu har vi gjort det tydligare genom att specificera handintensivt arbete i lagtexten, säger Kersti Lorén på Arbetsmiljöverket.

Inom forskarvärlden välkomnar man de nya riktlinjerna eftersom det riktar ljuset mot ett problem som man menar har hamnat i skymundan.

– Jag tror mörkertalet är stort för skador orsakade av handintensivt arbete, och för skadlig ergonomisk belastning generellt, säger Inger Arvidsson vid Lunds universitet.

Hon hoppas att den nya lagstiftningen blir startskottet för en liknande skärpning för belastningsskador generellt, där problematiken är likartad.

Enligt Teresia Nyman, forskare vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala, är det största problemet i dag att det genomförs alldeles för få riskbedömningar överhuvudtaget. Lagstiftningen är ett sätt att komma åt detta, enligt henne.Foto: Teresia Nyman

– Men det viktigaste är att riskerna åtgärdas. Då krävs ett långsiktigt arbete, där företagshälsan involveras i företagens systematiska arbetsmiljöarbete, säger Teresia Nyman.
För att underlätta arbetet med riskbedömningar och medicinska kontroller har forskarna i Lund och Uppsala tagit fram en ny guide på uppdrag av branschorganisationen Sveriges företagshälsor (se faktaruta).

Arbetssättet som presenteras i guiden har utvärderats inom ramen för ett avhandlingsarbete av Kristina Eliasson vid Uppsala universitet. Där ingår bland annat intervjuer med representanter för tio olika företag.

De framhöll framförallt att lagskärpningen bidragit till att de fått upp ögonen för problemet, och att samarbetet med företagshälsan var viktigt.

– När det fungerade bra blev det lättare för arbetsgivarna att se kopplingen mellan olika moment i arbetsmiljön och belastningsbesvär, säger Kristina Eliasson.

På Arbets- och miljömedicin i Lund har man forskat på arbetsrelaterade belastningsskador sedan 1980-talet. Man jobbar hårt för att riskbedömningar också ska innehålla objektiva, tekniska mätmetoder, i stället för att enbart göra bedömningar genom så kallade observationsmetoder, som används i dag.

En alldeles ny studie inom monteringsindustrin visar att både tekniska mätningar och observationsmetod indikerar om arbetsmomenten är hand­intensiva eller ej, men observationsmetoden ger en mer ospecifik bild av belastningen.

– Det innebär att man både kan under- och överskatta skaderisken när man enbart utför observationer, säger Camilla Dahlqvist, en av forskarna vid Lunds universitet som utfört studien.

Observationsmetoden som utvärderades i den aktuella studien heter HAL (Hand Activity Level) och har tagits fram av den amerikanska avdelningen för statliga yrkeshygieniker. Studien visade också att resultaten från observationsmetoden skilde sig något åt beroende på vem som utförde den.

Forskarna i Lund vill se lagstiftande gränsvärden, baserat på de tekniska mätmetoderna, något de tycker saknas i den lagstiftning som finns i dag. Därför har de tagit fram egna förslag till åtgärdsnivåer, som grundar sig på många års forskning.

– Jag tror en tydlig siffra och lagstiftade gränser är vad som krävs för att komma till rätta med belastningsskadorna på allvar, säger Inger Arvidsson vid Lunds universitet.

 

tips Så gör du en riskbedömning

  • Ta reda på om det förekommer hand­intensivt arbete eller ej. Kan göras i samband med skyddsronder, med­arbetarsamtal eller arbetsplatsträffar.
  • Gör en utökad riskbedömning om handintensivt arbete förekommer. I denna skall bl.a. ingå en beräkning av belastningen utifrån en observationsmetod och/eller teknisk mätning, arbetstagarens egen beskrivning samt resultat av tidigare utförda medicinska kontroller.
  • Återrapportera skriftligt och muntligt till arbetsgivaren.

Källa: Företagshälsans guide för riskbedömning och medicinsk kontroll vid handintensivt arbete.

Taggar: FokusErgonomi