Svårt att påverka arbetsplatsen i hemmet

Arbetsplatsens utformning är en av de äldsta föreskrifterna. Den togs fram på 1950-talet då ett stort problem var att det saknades personalutrymmen i fabriker och verkstäder. Många arbetsplatser saknade omklädningsrum, tvätt- och duschmöjligheter, och till och med toaletter i vissa fall.

Sedan dess har föreskrifterna utvidgats och i dag innehåller de regler på en rad olika områden, allt ifrån hur lokaler och personalutrymmen ska utformas till krav på ventilation, belysning, dagsljus och utrymningsvägar.

En nyhet i de reviderade föreskrifterna, AFS 2020:1, är att byggherrar, arkitekter och konstruktörer ska ta ett större ansvar för arbetsmiljön i en färdig byggnad redan under projekteringen, vilket också minskar risken för kostsamma ändringar i efterhand.

– Arbetsmiljöverket har möjlighet att inte tillåta fastighetsägaren att hyra ut om lokalerna inte är lämpliga för ändamålet. Det kan innebära att man kanske måste bygga om, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt på Arbetsmiljöverket som varit med och reviderat föreskrifterna.
Enligt regelverket ska alla arbetstagare i eller i anslutning till den färdiga byggnaden ha en god arbetsmiljö. Det gäller även för dem som sköter städning, sophämtning, varuleveranser och annat drift- och underhållsarbete, något som inte alltid tas i beaktande i tillräckligt hög grad.

En sak som däremot inte tas upp i de reviderade föreskrifterna är arbete i hemmet, något som Folkhälsomyndigheten uppmanar till i coronatider. Förut gällde föreskrifterna även för distansarbete, men det kravet har tagits bort.

– Om en arbetsgivare har lokaler som inte tillhör företaget, som arbetsgivaren inte kan bestämma över, då gäller inte våra föreskrifter. Men enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren alltid ett ansvar för att de anställda inte blir sjuka eller skadade. Arbetsgivaren ska också samverka med arbetstagaren så att det är en god arbetsmiljö där man jobbar, säger Ewa Krynicka Storskog.

Hon menar att Arbetsmiljöverket inte kan kräva att man bygger om eller gör andra djupgående förändringar i en bostad. Däremot finns andra föreskrifter, som till exempel Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) och Belastningsergonomi (AFS 2012:2), som även gäller vid hemarbete.

Ytterligare en nyhet är att arbetsplatserna ska bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Nya och ombyggda lokaler ska bland annat vara lätta att orientera sig i och dimensionerade för användning av en mindre utomhusrullstol.

– Vi kommer att jobba längre upp i åldrarna i framtiden. Sedan har medvetenheten om tillgängligheten i samhället ökat och det känns naturligt att man jobbar för ett mer jämlikt samhälle, säger Ewa Krynicka Storskog.

För att minska risken för belastningsskador skärps kravet på att arbetsplatser ska vara utformade så att det finns rörelseutrymme för att kunna arbeta på ett ergonomiskt riktigt sätt. Det gäller arbetsmoment som kräver kraftutövning eller där man behöver vrida, huka eller böja sig ned, vilket kräver ett arbetsutrymme på minst 0,8 meter enligt de nya föreskrifterna. Tidigare fanns bara allmänna råd om fritt arbetsutrymme vid vård eller förflyttning av patienter.

– Nu gäller det alla arbetsplatser där man utför de här arbetsmomenten. Sedan förtydligar vi också att om man använder hjälpmedel behövs ytterligare utrymme, säger Ewa Krynicka Storskog.

En utgångspunkt i arbetet med föreskrifterna har varit att de ska bli tydligare och enklare att följa. De gamla föreskrifterna innehåller över 50 sidor med allmänna råd och kommentarer till paragraferna i en vidhängande del.

– Det blir kanske bra på detaljnivå, men det är inte säkert att det blir tydligare för det. Det är också svårt att orientera sig eftersom de allmänna råden inte sitter ihop med själva föreskriften. Så den ändring vi har gjort är att de allmänna råden är förkortade, förtydligade och sitter under föreskriften.