Publicerad 8 juni 2018

Tvååring har satt ljus på de mjuka frågorna

OSA-föreskrifterna

Medvetenheten om det som brukar kallas mjuka arbetsmiljöfrågor har ökat sen föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, infördes för två år sedan. Men till skillnad mot den fysiska arbetsmiljön är riskerna inte lika synliga, vilket gör det förebyggande arbetet svårare.

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) föregicks av flera års diskussioner. Svenskt Näringsliv hörde till kritikerna eftersom de ansåg att det var svårt att detaljreglera ett område där gränsen mellan arbetsliv och privatliv inte alltid är helt tydlig. Anna Bergsten, jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, påpekar att det organisatoriska och sociala området redan var reglerat i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Svenskt Näringsliv ansåg att det snarare handlade om att öka stödet och kunskapen hos arbetsgivarna om frågor som stress och arbetsbelastning.

– Föreskrifterna som sen kom innehåller egentligen inte särskilt mycket nytt utan är ett förtydligande av ett redan befintligt regelverk. Men det som är väldigt positivt är att medvetenheten om frågorna har ökat. Den informationskampanj som följde i samband med att föreskrifterna kom har gjort att väldigt många pratar om det här. Många företag har satsat på utbildning i organisatoriska och sociala frågor. Jag tror att det har lyft hela arbetsmiljöområdet, säger Anna Bergsten. Foto: Ernst Henry

Arbetsmiljöverket håller just nu på med en sammanställning av vad de nya föreskrifterna resulterat i. Deras granskning visar att vid årsskiftet hade 150 000 av totalt 320 000 arbetsgivare kännedom om föreskrifterna. De har också laddats ner i 220 000 exemplar från Arbetsmiljöverkets hemsida.

Intresset återspeglas dessutom i att tiotusentals chefer, HR-ansvariga, skyddsombud och andra deltagit i utbildningar om föreskrifterna, bland annat genom Prevent. Men fortfarande varierar kunskaperna om hur man förebygger de psykosociala riskerna ute på arbetsplatserna.

– Många har väldigt bra kunskaper och jobbar målmedvetet och strategiskt med de här frågorna. Andra kanske står i början, har precis satt sig in i frågorna och har fortfarande inte hittat hur de ska hantera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Ulrich Stoetzer, med. dr. och psykolog på Arbetsmiljöverket som varit med och tagit fram föreskrifterna.

De senaste åren har ett stort antal av de 6:6a-anmälningar om brister i arbetsmiljön som skyddsombud har skickat in till Arbetsmiljöverket handlat om OSA-föreskriften.

Arbetsmiljöverket har också genomfört tillsynsinsatser i bland annat äldreomsorg, hos socialsekreterare och i konsultverksamhet inom exempelvis IT, försäkringsverksamhet och fastighetsförvaltning. Det har resulterat i att upp-emot 7 000 brister och krav dokumenterats och registrerats av myndigheten.

– Det handlar mycket om risken för en ohälsosam arbetsbelastning. Sedan är det också andra delar: arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Det är de tre kärnområdena, säger Ulrich Stoetzer. Foto: Arbetsmiljöverket

På Arbetsmiljöverket har man också omärkt att OSA-föreskrifterna gett ringar på vattnet och ökat intresset för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM. Många av myndighetens krav handlar också om att arbetsgivaren ska ha rutiner för att undersöka och bedöma riskerna, vidta åtgärder och följa upp.

Men till skillnad från de fysiska arbetsmiljöriskerna är de psykosociala faktorerna inte lika synliga och konkreta. Det gör det också det förebyggande arbetet svårare för arbetsgivarna.

– Det här är ett område där man inte utför en särskild skyddsåtgärd en gång och sedan är skyddet på plats, utan här måste man hela tiden jobba med de här frågorna. Det är en process som måste fortgå, säger Ulrich Stoetzer.

Den bristande balansen mellan krav och resurser i arbetslivet har de senaste åren gjort avtryck i sjuktalen. Mellan 2012 och 2015 fördubblades antalet anmälningar om arbetssjukdomar som orsakats på grund av stress och hög arbetsbelastning. Anmälningarna är nästan tre gånger vanligare bland kvinnor än män.

– Det är framför allt i offentlig sektor, som hälso- och sjukvård, omsorg och skola som det finns brister inom OSA. Där är det också kvinnor som drabbas i större utsträckning, säger Ulrich Stoetzer.

Än är det för tidigt att säga vilken effekt OSA-föreskrifterna och Arbetsmiljöverkets inspektioner har haft på ohälsotalen. Men att arbetsgivarna fått upp ögonen för de psykosociala frågorna i större utsträckning står i alla fall klart.

– Föreskrifterna visar att man kan reglera mjuka frågor. Det var också anledningen till att vi sjösatte den för två år sedan.

Fakta OSA-föreskrifterna

  • Trädde i kraft 31 mars 2016.
  • Reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
  • Föreskrifterna har laddats ner i 220 000 exemplar. Vägledningen har laddats ner 65 000 gånger.
  • Ett stort antal utbildningar har genomförts, bland genom att AFA Försäkring satsat 75 miljoner kronor på arbetsmiljöutbildningar.
  • Arbetsmiljöverket har utifrån föreskrifterna noterat över 7 000 brister och ställt krav i motsvarande grad.

Taggar: FokusStress