Arbetsgivarna oeniga om lönekartläggningar
Publicerat 25 januari 2016
Regeringens förslag om att företag ska göra årliga lönekartläggningar möter olika reaktioner hos arbetsgivarna. Svenskt Näringsliv är kritiska, samtidigt som Bankinstitutens arbetsgivarorganisation är positiva och redan i dag har årliga lönekartläggningar i sina kollektivavtal.
Att göra regelbundna lönekartläggningar för att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män har varit lag sedan 1994. 2009 förändrades lagen till att endast ställa krav på lönekartläggningar vart tredje år. Men nu vill regeringen återinföra lönekartläggningar varje år. Ett förslag som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är kritisk till.
– Jämställda löner, som sätts könsneutralt, är en jätteviktig fråga för oss. Så målet är klockrent. Men hur når vi målet på bästa sätt? Vi tror inte att en lönekartläggning med utgångspunkt från en ålderstigen lagstiftning är rätt sätt, säger Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert på Svenskt Näringsliv.
Den huvudsakliga invändningen handlar om att grunderna för den lagstadgade lönekartläggningen inte överensstämmer med verkligheten. Lagstiftningen utgår från att det går att jämföra befattningar och roller – utan att ta hänsyn till hur kompetens och arbetsprestation värderas i praktiken ute på företagen. Att göra en lagligt korrekt lönekartläggning är också ett omfattande och komplicerat arbete för ett litet företag. Statistik över de senaste årens lönekartläggningar, både varje och vart tredje år, pekar inte heller på att de haft effekt för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män, anser Edel Karlsson Håål.
– Det som däremot påverkar till kvinnors fördel är individuell lönesättning. Så jag tror vi behöver se mycket bredare på det här området eftersom jämställdheten påverkas av så många andra frågor. Rekryteringsprocesser, karriärutveckling, organisering av arbetet och ledarskap spelar jättestor roll. Inte minst behöver vi påverka attityder till hur vi använder våra förmåner, som föräldraledighet. Vi behöver jobba mycket med kulturer och värderingar, säger hon.
Men Bankinstitutens arbetsgivarorganisation, BAO, ser inte lönekartläggningar som ineffektiva. I branschen finns årliga lönekartläggningar inskrivna i kollektivavtal sedan flera år.
– Vi bestämde oss för att göra en stor satsning på lika lön för lika arbete år 2011, och då var det naturligt att göra lönekartläggning en gång om året. Vi ser inte kartläggningarna som en belastning utan som något som är viktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Just nu tycker vi att det behövs årligen, men det är parterna lokalt på företagen som själva bedömer om de är i mål med arbetet, säger Gunilla Grenö, vd på BAO.
Men Gunilla Grenö understryker också att det handlar om att skapa en medvetenhet om frågorna, de löser sig inte enbart genom en kartläggning.
– Det är nog den största utmaningen. Det är ingen som sätter osakliga löner medvetet. Det bara "blir" så, säger hon.
BAO:s motpart Finansförbundet är positiva till de årliga kartläggningarna. Och ser det som en fördel att göra kartläggningen varje år istället för var tredje.
– Gör man det så sällan som vart tredje år måste man börja om från början varje gång, eftersom rutiner och kunskaper försvinner. Så nyckeln är att jobba med det kontinuerligt. Då bygger man upp kompetens och behåller ett kontinuerligt fokus på jämställdhetsfrågorna, säger Madeleine Lindermann, förhandlingschef på Finansförbundet.
Lönekartläggning
Alla arbetsgivare ska göra en lönekartläggning vart tredje år. Arbetsgivare med mer än 25 anställda ska även göra en handlingsplan för jämställda löner. I lönekartläggningen ska arbetsgivaren kartlägga och analysera:
- bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren.
- löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika* arbete.
- löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt* arbete.
Fotnot Lika: arbetstagare som utför lika arbete utför samma eller nästan samma arbetsuppgifter.
Likvärdigt: Arbetstagare som utför likvärdigt arbete utför arbete som, utan att innebära samma eller nästan samma arbetsuppgifter, ändå utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetena ställer samt dess natur kan anses ha lika värde.

Carin Hedström
Mer om Jämställdhet
-
Dottereffekten gör svenska företag mer jämställda
Jämställdhet • Om en manlig vd har en dotter ökar jämställdheten i företaget, visar en ny studie. Men dottereffekten kommer först när barnen börjar skolan.
-
Egna krav och ideal hindrar jämställdheten
Jämställdhet • De förväntningar som finns på hur mammor respektive pappor ska vara, gör oss betydligt mindre jämställda än vi tror, enligt forskaren Helen Eriksson.
-
Trygghet avgör om pappor tar föräldraledigt
Jämställdhet • Pappor som arbetar i högkvalificerade yrken, som läkare och advokater, tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet jämfört med pappor inom lågkvalificerade yrken.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Lagar och regler
-
Det gäller på extrajobbet
Unga • För den som är minderårig gäller särskilda regler på jobbet. Det handlar till exempel om vilka arbetsuppgifter som unga får ha och vilka tider på dygnet de får jobba.
-
Ny förordning ska motverka skadliga vibrationer
Vibrationer • Vibrationsskador är en av de vanligaste arbetssjukdomarna i Sverige. Inom kort kommer en EU-förordning för säkrare användning av vibrerande maskiner.
-
Sex år efter de nya osa-föreskrifterna – så har det gått
Arbetsmiljöarbete • Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö har tagits emot väl, enligt en ny utvärdering.