Arbetsgivarna oeniga om lönekartläggningar

Att göra regelbundna lönekartläggningar för att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män har varit lag sedan 1994. 2009 förändrades lagen till att endast ställa krav på lönekartläggningar vart tredje år. Men nu vill regeringen återinföra lönekartläggningar varje år. Ett förslag som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är kritisk till.

– Jämställda löner, som sätts könsneutralt, är en jätteviktig fråga för oss. Så målet är klockrent. Men hur når vi målet på bästa sätt? Vi tror inte att en lönekartläggning med utgångspunkt från en ålderstigen lagstiftning är rätt sätt, säger Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert på Svenskt Näringsliv.

Den huvudsakliga invändningen handlar om att grunderna för den lagstadgade lönekartläggningen inte överensstämmer med verkligheten. Lagstiftningen utgår från att det går att jämföra befattningar och roller – utan att ta hänsyn till hur kompetens och arbetsprestation värderas i praktiken ute på företagen. Att göra en lagligt korrekt lönekartläggning är också ett omfattande och komplicerat arbete för ett litet företag. Statistik över de senaste årens lönekartläggningar, både varje och vart tredje år, pekar inte heller på att de haft effekt för att minska löneskillnader mellan kvinnor och män, anser Edel Karlsson Håål.

– Det som däremot påverkar till kvinnors fördel är individuell lönesättning. Så jag tror vi behöver se mycket bredare på det här området eftersom jämställdheten påverkas av så många andra frågor. Rekryteringsprocesser, karriärutveckling, organisering av arbetet och ledarskap spelar jättestor roll. Inte minst behöver vi påverka attityder till hur vi använder våra förmåner, som föräldraledighet. Vi behöver jobba mycket med kulturer och värderingar, säger hon.

Men Bankinstitutens arbetsgivarorganisation, BAO, ser inte lönekartläggningar som ineffektiva. I branschen finns årliga lönekartläggningar inskrivna i kollektivavtal sedan flera år.

– Vi bestämde oss för att göra en stor satsning på lika lön för lika arbete år 2011, och då var det naturligt att göra lönekartläggning en gång om året. Vi ser inte kartläggningarna som en belastning utan som något som är viktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Just nu tycker vi att det behövs årligen, men det är parterna lokalt på företagen som själva bedömer om de är i mål med arbetet, säger Gunilla Grenö, vd på BAO.

Men Gunilla Grenö understryker också att det handlar om att skapa en medvetenhet om frågorna, de löser sig inte enbart genom en kartläggning.

– Det är nog den största utmaningen. Det är ingen som sätter osakliga löner medvetet. Det bara "blir" så, säger hon.

BAO:s motpart Finansförbundet är positiva till de årliga kartläggningarna. Och ser det som en fördel att göra kartläggningen varje år istället för var tredje.

– Gör man det så sällan som vart tredje år måste man börja om från början varje gång, eftersom rutiner och kunskaper försvinner. Så nyckeln är att jobba med det kontinuerligt. Då bygger man upp kompetens och behåller ett kontinuerligt fokus på jämställdhetsfrågorna, säger Madeleine Lindermann, förhandlingschef på Finansförbundet.