Besvär av distansarbete ökar

Under pandemin har många arbetsgivare erbjudit sina anställda att få hem kontorsstol, extern skärm och höj- och sänkbart skrivbord. Men trots det har många valt att sitta på en köksstol och använda bärbar dator.  Sveriges företagshälsor har sett en gradvis ökning av besvär med rygg, nacke, bröstrygg och armar det senaste året.

– Även om arbetsgivarna erbjuder möjlighet att skeppa hem kontorsstolar och höj-och sänkbara skrivbord är det inte möjligt för alla att ha dem hemma. Vissa har inte plats och andra kanske inte tycker att det passar in i deras heminredning. Det är svårt att ha samma lösning för alla arbetstagare i en organisation, det behövs flexibilitet och förmågan att se varje individs behov, säger Frida Eek. 

Det är en sak att hitta en arbetsposition som känns bekväm men det är lika viktigt att variera sin arbetsställning och ta pauser, enligt Frida Eek. Arbetet blir lätt monotont när vi sitter hemma och jobbar – vi skriver vid datorn, har möten vid datorn och har social kontakt med kollegorna via datorn.

– Människor är också olika. De som hade för vana att röra på sig regelbundet innan pandemin lyckas förmodligen bättre med att upprätthålla det även vid distansarbete. Det kan vara en lunchpromenad eller en runda med hunden. Andra tappar det helt när det är upp till dem själva. Förutsättningarna för att jobba hemifrån och att klara ditt jobb med hälsan i behåll varierar både beroende på vilken typ av människa du är och din livssituation, säger Frida Eek.

Hon menar att det är individuellt hur vi upplever arbetet på distans, därför kan det vara en utmaning som arbetsgivare att bena i vad som handlar om den fysiska respektive psykosociala arbetsmiljö när livssituationen ändras så pass mycket som den gjort för många under pandemin.

– Det är svårt att göra fysiska arbetsmiljöronder hemma hos medarbetarna. Även om arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar flyttas den i mångt och mycket i praktiken över till arbetstagaren.

Frida Eek tror att många kommer att välja att jobba hemifrån vissa dagar i veckan även i framtiden. Hon funderar på om arbetsgivarna kommer ha möjlighet att se till att det finns en komplett arbetsplats både på kontoret och hemma för medarbetarna. Samtidigt menar hon att växlingen mellan hemarbete och arbete på plats kan minska en del av riskerna som uppstår vid mer monotont och stillasittande konstant arbete hemifrån.

– En annan fråga är vad som händer med samspelet i arbetsgruppen när vissa jobbar på distans, kanske olika dagar. Det sociala samspelet kan bli svårare att upprätthålla i gruppen som helhet. Jag tror att det finns en risk att de som jobbar på distans hamnar lite utanför.

Vissa arbetsplatser och organisationer flaggar redan nu för att de ska banta lokalytan rejält och minska antalet arbetsplatser till förmån för arbete hemma. Vad innebär det för ergonomin?

– Det gäller att de delade och gemensamma arbetsplatserna görs flexibla så att de kan anpassas efter de som jobbar där för stunden.

Om Frida Eek ska ge tips till arbetsgivarna om hur de ska kunna bedöma den enskilde medarbetarens behov vid distansarbete är det kommunikation som är ledordet.

– Kommunicera med den enskilde arbetstagaren vad hen upplever för svårigheter och vad hen tror att det finns för lösningar. Man kan givetvis ha generella erbjudanden och förslag, men i dessa fall är det i stor grad arbetstagarna själv som måste bedöma sina behov. Däremot är det är arbetsgivarens ansvar att öppna upp för diskussion, reflektion och sedan erbjuda hjälp att hitta lösningar.