Nio tecken på utbrändhet

All stress är inte farlig. Men att stressa mycket och länge, utan att få tillräcklig återhämtning, kan vara skadligt. Över 25 000 patienter remitterades till specialistläkare med diagnosen utmattningssyndrom förra året, enligt Socialstyrelsen. Framför allt kvinnor drabbas.

Stress är en överlevnadsmekanism som, enkelt uttryckt, gör att olika system i kroppen drar igång på högvarv.
Det finns ett antal stressignaler som det är klokt att hålla koll på, för att kunna bromsa i tid, konstaterar Kristina Bähr. Hon är specialistläkare, chefscoach och driver bland annat poddcasten Hjärnpodden, med fokus på att öka förståelsen för hjärnan. 

Ett varningstecken är att de kognitiva förmågorna påverkas när stressen blir för stor. Då försämras sådant som har att göra med tänkande, minne, inlärning, beslutsfattande och koncentration.

– Man kan få svårt att genomföra uppgifter i jobbet, säger Kristina Bähr. Man kan få dåligt lokalsinne, fast man inte brukar ha det. Man tappar nycklar, glömmer lösenord och kan inte komma ihåg om man fick iväg det där mejlet.

En mycket stressad person kan också bli mer lättirriterad än normalt, och hamna i fler konflikter. Ökad känslighet för ljud och andra sinnesintryck är också vanligt. Vissa får svårt att föra vardagliga samtal.

– Ju mer stressad man är, desto mindre ber man om hjälp. De flesta försöker krampaktigt klara sig själva, säger hon.

Sömnstörningar är ytterligare en vanlig varningssignal vid stress. Brist på djup sömn gör att kroppen får sämre möjlighet att "repareras", vilket förvärrar situationen.

– När man sover dåligt går det snabbare att åka i diket, säger Kristina Bähr.

Problemen kommer ofta stegvis, men vid en viss nivå kan situationen bli akut.

– Plötsligt kan man bara inte köra i en rondell, eller en morgon förstår man inte vad det står i lokaltidningen.

Då är man nära väggen, fortsätter hon. Då gäller det att ge sig själv vila, på riktigt.

– Man ska göra väldigt lata saker, vara i naturen, gå promenader eller sitta och titta in elden, om man har det möjligheten. Det räcker inte med att lägga sig på soffan och titta på tv eller surfa. Man ska inte fylla på med nya intryck

Kristina Bähr lyfter fram ledarskapets betydelse för att förhindra att medarbetare blir sjuka av stress.

– Bra chefer, som frågar hur man har det och ger stöd, är en otroligt viktig skyddsfaktor. Stress i arbetslivet ska ses som ett organisatoriskt problem, inte ett individuellt.

En förutsättning för att chefer ska kunna ge det stöd som behövs, är att antalet medarbetare som de har ansvar för är rimligt, betonar hon. Stora personalgrupper gör uppdraget närmast omöjligt.

– Det är ju en enorm skillnad att ha 8-10 medarbetare, eller 50, som vissa chefer har i vården!

Ett sätt att få koll på sitt stressläge är att använda ett självskattningsinstrument som finns på webben. Det heter KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9) och består av nio frågor. Den som svarar uppskattar sin egen situation genom att ta ställning till olika påståenden. De flesta får troligen några poäng, men över 18 innebär att man kan vara i riskzonen för utmattning. Instrumentet har tagits fram av en forskargrupp på Karolinska Institutet.

Kristina Bähr tycker att det kan vara en bra idé att göra ett stresstest.

– Det kan ge en vink om att man kan vara i farozonen, så att man får upp ögonen för att man måste skydda sig själv. Får man högt på många områden, är det ju något att fundera på. Då måste man förändra sin arbetssituation.