Träna bort stressen

Fysisk träning har en mycket komplex och positiv påverkan, inte minst när det gäller stressrelaterad ohälsa. Om det handlar en ny bok av Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap, forskare inom områdena träning och hälsa, rådgivare åt elitidrottare och med en egen bakgrund som elitidrottare.

– Vi vill lyfta fram den starka kopplingen mellan det fysiska och det psykiska. Kroppen är en helhet och stressrelaterad ohälsa kan påverkas genom fysisk träning – det är ett användbart, billigt och ett bra verktyg. Få behandlingsmetoder är lika effektiva och har så få biverkningar. Det är egentligen inte ekonomiskt försvarbart att inte använda det, säger han.

Träning påverkar oss både psykologiskt, biologiskt, neurologiskt och fysiologiskt. Ett exempel är att vältränade muskler visat sig ha höga halter av ett enzym som bryter ned ämnen som bildas vid stress. På så sätt kan vältränade muskler rena kroppen från skadliga ämnen och liknas vid andra renande organ, som njurarna och levern.

– Vältränade muskler gör att du blir stresståligare, minskar risken för åldersdiabetes, fetma, Alzheimers. Det har effekt på vitt skilda områden. Det är det som är tjusningen. Du kan slå många flugor i en smäll.

Men trots träningens många positiva effekter är det inte så enkelt som att bara säga "träna" till den som behöver. En stressad person prioriterar lätt bort träning, och den som är deprimerad har ofta svårt att hitta motivation att röra på sig.

– Det den deprimerade personen behöver är att få träffa någon med kompetens om hur just en deprimerad person ska träna. Men den yrkeskompetensen finns inte i dag. Varken hos sjukgymnaster, hos läkare eller hos personliga tränare, säger Michail Tonkonogi.

Han efterlyser därför en ny yrkeskategori, en sorts "medicinsk tränare". Samtidigt behöver begreppet träning avdramatiseras. Vi måste ta bort alla måsten och inte göra själva träningen till en stressfaktor. Det krävs inga coola träningskläder och du behöver inte gå till gymmet.

– Den bästa träningen är den som blir av. Känns det som ytterligare ett måste att byta om till träningskläder, gör inte det, för du behöver inte vara ombytt. Kroppen har ingen aning och muskler har inga ögon. Den vet inte om du lyfter en hantel eller ett mjölkpaket, säger han.

Avdramatiseringen gäller även träningsmängden. Rådet är att inte bara titta på tiden som du tränar när du är ombytt och istället förstå att det finns mycket i din vardag som är träning – som att till exempel ta trappan istället för hissen. För den som inte rör sig alls handlar det om att börja göra någonting, istället för ingenting.

– Även om du inte gör det helt rätt är det mycket bättre att göra nästan rätt än att göra precis fel. Och att inte vara fysiskt aktiv är precis fel, säger han.