Allt fler män drabbas av psykisk ohälsa

Antalet sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökade mer för män än för kvinnor förra året, visar en rapport från Försäkringskassan. Bland anställda män har psykiatriska diagnoser passerat sjukdomar i rörelseorganen som den enskilt största diagnosgruppen för pågående sjukfall.

Varför männens psykiska ohälsa ökar är inte fastställt, men en orsak kan vara att de tar ett större ansvar för familj och hushåll än tidigare.

– Kvinnorna har länge haft en situation med dubbelarbete som gjort att de drabbats hårt. Men det kan vara så att den ökade jämställdheten börjat påverka även männen, säger Torbjörn Åkerstedt, professor på Karolinska institutet och på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Bakom flertalet stressrelaterade sjukdomar ligger en hög arbetsbelastning. Men även arbetstagarnas familjesituation och möjlighet att få livspusslet att gå ihop spelar in.

– Man måste hela tiden ta i beaktande hur det ser ut hemma också. Det har vi inte gjort i tillräckligt stor utsträckning. Vi vet väldigt mycket om stress i arbetslivet men mycket mindre om stress i hemsituationen som bidrar till det här.

Men även rådande samhällsnormer påverkar i vilken utsträckning som män och kvinnor sjukskrivs för att de mår psykiskt dåligt.

– Det finns kulturella skillnader i hur tillåtet det är att visa svaghet. Det kan fortfarande vara så att en riktig karl gråter inte, säger Arja Lehti, lektor på institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Hon har bland annat forskat om hur könsroller och sociokulturella faktorer påverkar synen på depression och psykisk ohälsa. Män söker oftare hjälp för fysiska besvär, som magont och ryggont, symptom som kan bottna i en påfrestande arbetssituation.

– Då gäller det att även prata om bakomliggande orsaker. Det är många faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Det kan vara så att män är underdiagnostiserade och kvinnor är överdiagnostiserade.

Även Torbjörn Åkerstedt tror att det finns ett mörkertal när det gäller mäns psykiska ohälsa.

– Kvinnor har bättre kontakt med det som händer i kroppen. Det kan vara så att män försöker trycka ner den här typen av symptom så länge som möjligt eftersom det innebär en stor prestigeförlust.

Många män skäms över att de är deprimerade, vet inte hur de söker hjälp eller självmedicinerar med alkohol för att dämpa ångesten. Men på senare år har den psykiska ohälsan uppmärksammats mer och är inte längre lika tabubelagd.

– Jag tror att fler män söker hjälp nuförtiden. Det har blivit mer medialt där kända personer talar ut om sina problem. Det är mer accepterat i samhället nu och inte lika stigmatiserat, säger Arja Lehti.

Att sjukvården har blivit bättre på att upptäcka psykisk ohälsa bland män kan också vara en förklaring till att diagnoserna ökar.

– Absolut. Det har varit så mycket diskussioner kring det här så sjukvården har säkert blivit betydligt bättre på att upptäcka sådana här problem, säger Torbjörn Åkerstedt.

Dagens höga sjuktal har sin grund i 1990-talskrisen och dess efterdyningar, anser han. Då slimmade man organisationerna och tog bort den personal som gav support och minskade stressen, som undersköterskor och läkarsekreterare. I stället fick de som blev kvar ett betydligt större ansvar över alla delar av arbetet.

– I det här slimmade samhället som vi har i dag finns inte plats för folk som inte kan leverera till hundra procent. Förut fanns det plats för människor som kanske inte var så stryktåliga stressmässigt eller fysiskt.

Även om allt fler män sjukskrivs för psykisk ohälsa är kvinnorna fortfarande överrepresenterade. Det gäller inte minst de som har ett yrke med nära kontakt med människor.

– Kvinnorna dominerar de stora stressjukdomsyrkena. Det handlar framför allt om lärare, vård- och omsorgspersonal och socialsekreterare. Det är de som ligger absolut i topp i stressligan, säger Torbjörn Åkerstedt.