Begravd i papper

Projektet "Begravd i papper" har undersökt hur administrationssamhället påverkar arbetsmiljön. Resultatet finns beskrivet dels i bok och nu även i en slutrapport till AFA Försäkring.

– Vi har varit intresserade av att studera hur det administrativa arbetet förändrats i offentlig sektor och har gått igenom studier inom framför allt sjukvård och skola. Vi har även gjort egna studier inom psykiatrisk öppenvård och på vårdcentraler, säger Anders Ivarsson Westberg, forskare på Södertörns högskola.

Resultatet från forskningsprojektet visar att administration upptar allt mer av de anställdas arbetstid, jämfört med hur det till exempel såg ut i början av 1990-talet. Och enligt forskarna har det administrativa arbetet både professionaliserats och amatöriserats. Professionaliseringen har att göra med ökade krav på styrning, kontroll och uppföljning, där controllers, strateger och kommunikatörer blir kravställare. Amatöriseringen handlar om den vardagsnära administrationen, som tidigare gjordes av sekreterare och assistenter, men som i dag görs av läkarna, lärarna och sjuksköterskorna själva.

– Det administrativa arbetet tränger undan kärnverksamheten, och blir en källa till stress. Man upplever sig ha mindre tid för det som är ens egentliga jobb. Man tycker inte att man hinner med.

Enligt Anders Ivarsson Westberg är förändringen i det administrativa arbetet ett samhällsproblem, och inte bara begränsat till offentlig sektor. Han efterlyser nya synsätt på organisationer och effektivitet.

– Vi skulle allvarligt behöva fundera över hur vi vill ha det för det är uppenbart att man ägnar mycket tid åt arbete som kan vara ganska tomt till sitt innehåll, och man kan verkligen ifrågasätta om det bidrar till bättre sjukvård och skola.

Och initiativ har tagits, bland annat via civilministern som gett uppdraget till Statskontoret att utreda hur administrationen för kommuner och landsting ska kunna minska.

– För hur kommer det sig att resultaten i offentlig sektor inte har förbättrats i många områden, som i skolan och kriminalvården. Kanske finns det en koppling till att vi gör fel saker, att vi administrerar mer än undervisar barnen, säger han.