Sätt säkerheten främst – psykologen tipsar

1

FÖRSTÅ VAD SOM DRIVER BETEENDEN
Vi människor är konsekvensstyrda. Alla våra beteenden sätts i gång av en så kallad aktiverare. Ett exempel; du är hungrig och tar en macka. När vi väl utfört något upplever vi en positiv eller negativ konsekvens av det. Mackan gjorde dig mätt – en positiv konsekvens. Vad många missar är att den som gör något riskfyllt på jobbet ofta upplever att det får en positiv konsekvens. Det går lite snabbare och lättare att utföra jobbet. Till exempel; Jens kör inte för fort med trucken av ovilja. Han vet att det är fel, men han har bråttom hem för att hämta barnen på förskolan. Många organisationer lägger allt krut på aktiverarna. Man gör skyltar och policys på intranätet för att det ska leda till säkra beteenden. Men det funkar sällan i praktiken. I stället behöver vi bli medvetna om att det är vår upplevelse av konsekvenserna som avgör om man beter sig säkert eller inte.

2

IDENTIFIERA RISKFYLLDA BETEENDEN
Samla arbetsgruppen och försök konkretisera vilka riskfyllda beteenden som finns hos er och vad ni som grupp bör göra mer respektive mindre av för att skapa en starkare säkerhetskultur. Ofta har gruppen ganska bra koll på vad man gör fel.

3

FUNDERAR ÖVER HINDER
När ni identifierat era riskfyllda beteenden är det dags att samla gruppen igen för att prata om vilka hinder som finns för att bete sig på ett säkert sätt. Kanske saknas det kompetens i gruppen. Även om man jobbat länge på en arbetsplats kan man känna sig obekväm med att göra saker på ett nytt sätt. Då behöver man kanske träna tillsammans på att lyfta rätt eller använda en ny typ av utrustning. Ett annat exempel på hinder kan vara att den skyddsutrustning som finns inte är ändamålsenlig. Det kan man komma till rätta med genom att involvera medarbetarna i inköpen av skyddsutrustningen.

4

UPPMUNTRA OCH GE BERÖM
Om den som kör trucken säkert eller använder skyddsutrustningen rätt aldrig får en klapp på axeln är det lätt hänt att det säkra beteendet bara känns som ett minus. Det blir mer omständligt att göra jobbet och kollegan kanske klagar på att det tar för lång tid. För att få en god säkerhetskultur måste man jobba med positiv förstärkning. Det kan till exempel göras på veckomöten genom att lyfta fram goda insatser eller genom att på olika sätt visualisera vilka positiva effekter säkerhetsarbetet har gett. Ledarskap som bygger på negativ förstärkning och bestraffning däremot skapar ögontjänare. Då krävs det att chefen är närvarande för att medarbetarna ska jobba säkert. Självklart ska det få konsekvenser om någon beter sig riskfyllt. Men om chefen samtidigt ser till att uppmuntra säkra beteenden så biter korrigeringarna betydligt bättre än om chefen går runt och påpekar fel hela dagarna.

5

JOBBA MED NUDGING 
Människan är ett socialt djur och hur andra beter sig har stor påverkan för hur vi själva agerar. Den svenska coronastrategin byggde på frivilliga rekommendationer. Så vad var det som fick människor att tvätta händerna eller ställa in fester trots att det inte var tvingande? En förklaring är att det var grupptrycket som fick oss att ändra vårt beteende och göra personliga uppoffringar. Om man visar att majoriteten följer en rutin är det lättare att övertyga de som ännu inte gör det. Det kan också vara till hjälp att prata med informella ledare om vilken påverkan de har på säkerheten. De kanske inte själva förstår vilken risk de utsätter unga, oerfarna kollegor för om de som är förebilder inte jobbar på ett säkert sätt.

Källa: Erik Matton organisationspsykolog och vd på Behaviour Design Group som stöttar organisationer i att skapa beteendeförändringar.