Bild: Susanne Engman
Sätt säkerheten främst – psykologen tipsar
Publicerat 18 september 2023
Varför struntar Linda i skyddshandskarna trots att hon jobbar med starka kemikalier? Förmodligen för att det går snabbare och enklare att göra jobbet på ett riskfyllt sätt. Organisationspsykologen Erik Matton förklarar vad som styr våra beteenden och hur man skapar en god säkerhetskultur på jobbet.
1
FÖRSTÅ VAD SOM DRIVER BETEENDEN
Vi människor är konsekvensstyrda. Alla våra beteenden sätts i gång av en så kallad aktiverare. Ett exempel; du är hungrig och tar en macka. När vi väl utfört något upplever vi en positiv eller negativ konsekvens av det. Mackan gjorde dig mätt – en positiv konsekvens. Vad många missar är att den som gör något riskfyllt på jobbet ofta upplever att det får en positiv konsekvens. Det går lite snabbare och lättare att utföra jobbet. Till exempel; Jens kör inte för fort med trucken av ovilja. Han vet att det är fel, men han har bråttom hem för att hämta barnen på förskolan. Många organisationer lägger allt krut på aktiverarna. Man gör skyltar och policys på intranätet för att det ska leda till säkra beteenden. Men det funkar sällan i praktiken. I stället behöver vi bli medvetna om att det är vår upplevelse av konsekvenserna som avgör om man beter sig säkert eller inte.
2
IDENTIFIERA RISKFYLLDA BETEENDEN
Samla arbetsgruppen och försök konkretisera vilka riskfyllda beteenden som finns hos er och vad ni som grupp bör göra mer respektive mindre av för att skapa en starkare säkerhetskultur. Ofta har gruppen ganska bra koll på vad man gör fel.
3
FUNDERAR ÖVER HINDER
När ni identifierat era riskfyllda beteenden är det dags att samla gruppen igen för att prata om vilka hinder som finns för att bete sig på ett säkert sätt. Kanske saknas det kompetens i gruppen. Även om man jobbat länge på en arbetsplats kan man känna sig obekväm med att göra saker på ett nytt sätt. Då behöver man kanske träna tillsammans på att lyfta rätt eller använda en ny typ av utrustning. Ett annat exempel på hinder kan vara att den skyddsutrustning som finns inte är ändamålsenlig. Det kan man komma till rätta med genom att involvera medarbetarna i inköpen av skyddsutrustningen.
4
UPPMUNTRA OCH GE BERÖM
Om den som kör trucken säkert eller använder skyddsutrustningen rätt aldrig får en klapp på axeln är det lätt hänt att det säkra beteendet bara känns som ett minus. Det blir mer omständligt att göra jobbet och kollegan kanske klagar på att det tar för lång tid. För att få en god säkerhetskultur måste man jobba med positiv förstärkning. Det kan till exempel göras på veckomöten genom att lyfta fram goda insatser eller genom att på olika sätt visualisera vilka positiva effekter säkerhetsarbetet har gett. Ledarskap som bygger på negativ förstärkning och bestraffning däremot skapar ögontjänare. Då krävs det att chefen är närvarande för att medarbetarna ska jobba säkert. Självklart ska det få konsekvenser om någon beter sig riskfyllt. Men om chefen samtidigt ser till att uppmuntra säkra beteenden så biter korrigeringarna betydligt bättre än om chefen går runt och påpekar fel hela dagarna.
5
JOBBA MED NUDGING
Människan är ett socialt djur och hur andra beter sig har stor påverkan för hur vi själva agerar. Den svenska coronastrategin byggde på frivilliga rekommendationer. Så vad var det som fick människor att tvätta händerna eller ställa in fester trots att det inte var tvingande? En förklaring är att det var grupptrycket som fick oss att ändra vårt beteende och göra personliga uppoffringar. Om man visar att majoriteten följer en rutin är det lättare att övertyga de som ännu inte gör det. Det kan också vara till hjälp att prata med informella ledare om vilken påverkan de har på säkerheten. De kanske inte själva förstår vilken risk de utsätter unga, oerfarna kollegor för om de som är förebilder inte jobbar på ett säkert sätt.
Källa: Erik Matton organisationspsykolog och vd på Behaviour Design Group som stöttar organisationer i att skapa beteendeförändringar.
Marianne Zetterblom
Mer om Så gör du
-
Sju sätt att undvika perfektionsfällan
Så gör du • Att vara ambitiös och noggrann ska inte förväxlas med att vara perfektionist. Perfektionister ställer orimligt höga krav på sig själva vilket ökar risken för utmattning och depression, enligt den brittiske socialpsykologen Thomas Curran som skrivit en bok om perfektionism.
-
Få återhämtningen att bli av
Så gör du • Om vi inte får tillräckligt med återhämtning kan det leda till ohälsa. Niclas Almén, psykolog och stressforskare ger sina bästa återhämtningstips.
-
Komma tillbaka efter sjukskrivning
Så gör du • Att sätta gränser är nyckeln till ett hållbart arbetsliv efter en stressrelaterad sjukskrivning. Här är tips till medarbetare och chef.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Sju sätt att undvika perfektionsfällan
Så gör du • Att vara ambitiös och noggrann ska inte förväxlas med att vara perfektionist. Perfektionister ställer orimligt höga krav på sig själva vilket ökar risken för utmattning och depression, enligt den brittiske socialpsykologen Thomas Curran som skrivit en bok om perfektionism.
-
Hantera din oro i fem steg
Psykisk hälsa • Psykologerna Tove Wahlund och Erik Andersson tipsar i en ny bok om hur man kan lära sig att hantera sin oro.
-
Struktur viktigt när arbetet blir mer flexibelt
Digitalisering • Flexibelt arbete är här för att stanna, men utan tydliga riktlinjer och smart planering kan det lätt bli en stressfälla. En ny studie från Högskolan i Gävle visar hur arbetsgivare och medarbetare kan införa rutiner som gör att det fungerar bättre.