Publicerad 4 maj 2016

Låt inte andras känslor styra ditt jobb

Relationer

Att vara lyhörd är en värdefull förmåga. Men den kan också vålla skada. Många människor som är bra på att lyssna och ta in känslostämningar mår dåligt när andra tar för sig eller inte visar hänsyn. Men det finns sätt att skydda sig.

De senaste åren har begreppet HSP – Highly Sensitive Person, eller högkänslig person, fått allt mer uppmärksamhet. Begreppet myntades på 1990-talet av den amerikanska psykologen Elaine Aron. Hon beskriver HSP som att man har en så låg tröskel för sinnesintryck, att det påverkar hela livet – och att känsligheten kan vara både bra och dålig.

Enligt Elaine Aron är så mycket som var femte person högkänslig. Hennes forskning visar att många av dessa löper en ökad risk att drabbas av depression eller ångest. I alla fall jämfört med personer som inte upplever att de berörs av utomstående faktorer.

Arons teorier får stöd av den danska psykologen Ilse Sand. Hon beskriver karaktärsdragen hos HSP-personer så här:

– Högkänsliga har inget skyddande filter. Allt de upplever går rakt in. De har ofta låg självkänsla och höga krav på sig själva. I dag, då stresstålighet och

flexibilitet är nyckelord på arbetsmarknaden, är det svårt att vara en högkänslig person.

I Sverige finns det en del skrivet om HSP. Det finns också föreningar för personer som är intresserade av personlighetsdraget, både hos sig själv och hos andra.

En studie som gjorts vid högskolan i Borås riktar in sig på hur det är att vara högkänslig i arbetslivet. Författarna Antonia Axelsson och Mikaela Hansson har intervjuat åtta högkänsliga personer om hur de ser på krav och utmaningar i arbetslivet. De berättar även om hur deras personligheter påverkar jobbet.

Mikaela Hansson

– Flera av dem vi intervjuade upplevde att de har god förmåga att kunna lyssna och känna in vad andra i omgivningen har för behov eller problem. Det kan vara till stor fördel inom till exempel vård och omsorg eller med kundrelationer, där de samtidigt kände att de kunde ge rätt stöd och hjälp, säger Mikaela Hansson.

Några av de intervjuade säger också att de har en god förmåga att koncentrera sig djupt och fokusera på en krävande arbetsuppgift. Liksom att de hade en god förmåga att reflektera och se på saker ur olika perspektiv.

Men flera av dem som deltog i studien hade haft svårt att hitta rätt i arbetslivet. De hade bytt arbetsplatser och några hade gått igenom psykisk ohälsa som utmattningssyndrom eller depression.

– Flera hade känt sig splittrade på sina tidigare arbetsplatser. Det kan ha varit att de kände sig annorlunda och utanför eller att de inte själva kunde planera sin tid tillräckligt mycket, säger Mikaela Hansson.

Även den fysiska arbetsmiljön inverkar, till exempel att sitta i ett kontorslandskap som är stimmigt. Eller att vara i en miljö där det är svårt att vara konflikträdd och dra sig undan och undvika att ställa till besvär för andra.

Men att byta jobb är inte alltid det enklaste för den som uppfattar sig som högkänslig. Det räcker med att läsa några platsannonser för att se att egenskaper som att vara ”driven”, ”stresstålig” och ”utåtriktad” är efterfrågade på många arbetsplatser. Personer som inte stämmer in i de beskrivningarna riskerar att betrakta sig som mindre eftertraktade i arbetslivet.

– Det vi märkte under tiden vi gjorde studien var att många berättade om tiden före och tiden efter att de upptäckt sina högkänsliga personlighetsdrag. Från att ha varit vilsna kunde de plötsligt bygga upp en bättre självkänsla och förstå sig själva bättre. För många hade det blivit en aha-upplevelse att läsa om högkänslighet, säger Mikaela Hansson.

De som deltog i studien har kontakt med en förening för högkänsliga. Alla var måna om att tala om högkänslighet och att dela med sig av sina upplevelser i arbetslivet. Sju av åtta av de som intervjuats är kvinnor inom olika yrkeskategorier. Några är egenföretagare och upplever att de då kan planera och organisera sitt arbete på ett sätt som passar dem bättre än på en större arbetsplats.

– Vi fick en hel del respons efter att studien blev klar. Många tycker det är bra att de här frågorna uppmärksammas, men andra aldrig hade hört talas om att det finns något som kallas högkänslighet, säger Mikaela Hansson.

Studien blev klar 2014 och Mikaela Hansson och Antonia Axelsson hade själva hört talas om HSP första gången ett par år tidigare.

– För mig var det genom boken ”Drunkna inte i dina känslor” av Maggan Hägglund och Doris Dahlin som jag öppnade ögonen för hur högkänslighet påverkar både mig och andra, säger Mikaela Hansson.

Tips till högkänsliga

I Maggan Hägglunds bok ”Drunkna inte i dina känslor” finns råd för dem som ibland önskar att de vore mer hårdhudade och som kanske får höra “Känn inte efter så mycket” eller “Du inbillar dig”. De kan sammanfattas så här:

Acceptera dig själv. Du har en speciell personlighet och måste lära dig att leva med den, njuta av den, vårda den och sluta försöka bli som alla andra.

Lägg ner att ”alla måste förstå mig”. Kunskapen om förhöjd känslighet är inte allmän. Du kan kräva att bli respekterad, du kan hävda ditt utrymme, du kan lära dig att hantera din känslighet – men du kan aldrig kräva att alla ska förstå dig.

Njut av din begåvning. Många högkänsliga satsar på kreativa projekt, blir rådgivare, fungerar som inspiratörer, utforskar nya områden, lanserar nya idéer och hittar lösningar som andra missar.

Hitta dina likar. Du behöver möta människor som förstår vad du pratar om, som också ser nyanserna, som känner igen skiftningarna. De finns.

Börja skräddarsy ett liv som passar dig. Anpassa livet, inte dig själv.

 

Taggar: RelationerPsykisk hälsa

Webbfråga

Våren är stressig för många. Hur gör du?

  • Försöker hinna allt 41%  
  • Prioriterar och sållar 46%  
  • Känner ingen stress 13%  
Totalt antalet röster: 197