
Bild: unsplash
Egna krav och ideal hindrar jämställdheten
Publicerat 8 mars 2023
Trots en generös föräldraförsäkring är det få svenska par som delar lika på föräldraledighet eller vab. De krav kvinnor ställer på sig själva och de förväntningar som finns på hur mammor respektive pappor ska vara, gör oss betydligt mindre jämställda än vi tror, enligt forskaren Helen Eriksson.
Lönesättning, arbetsförhållanden, anställningsvillkor och karriärutveckling. Det är några exempel på områden där det fortfarande finns stora skillnader mellan kvinnor och män i arbetslivet. Ofta lyfts arbetsgivarens ansvar för att säkerställa jämställdhet på arbetsplatsen. Men enligt Helen Eriksson, forskare i sociologi vid Stockholms universitet är fenomenet ojämställdhet betydligt mer komplicerat.
Vi har jämställda attityder men väldigt ojämställda beteenden
Hon har själv studerat uttag av föräldraledighet och hur könsnormer påverkar förutsättningar för mammor och pappor att vara föräldralediga. En knäckfråga för jämställdheten är hur både kvinnor och män i stor utsträckning lever upp till de förväntningar man själv och andra har på en utifrån sitt kön.

– Vi har otroligt jämställda attityder i västvärlden men samtidigt väldigt ojämställda beteenden. Om du frågar någon om jämställdhet är viktigt blir svaret i princip alltid ja, och när vi agerar ojämställt förklarar vi det ofta med andra omständigheter, man vill inte erkänna att det har med kön att göra, säger Helen Eriksson.
Fasta normer kring föräldraledighet
Ett exempel är just föräldraledighet. Helen Erikssons egen forskning visar att pappor som tar lång föräldraledighet ofta uppfattas som en sämre anställd på sin arbetsplats medan mammor tvärtom förväntas ta en lång föräldraledighet för att inte uppfattas som dåliga mammor. Paren själva uppger dessutom ofta att förklaringen till att mamman var ledig längre än pappan beror på yttre omständigheter, som att pappan hade högre lön. Forskning visar dock att när omständigheterna är motsatta är det ändå oftast kvinnan som tar ut längre föräldraledighet.
Kvinnor ställer högre krav på sig själva
Sedan 1980-talet har den sociologiska forskningen tittat på hur var och en av oss ”gör kön”. Hur kvinnor lever upp till den bild de har av att vara kvinna och män till den bild de har av att vara man. Och könsnormer reproduceras ofta i större uträckning inom det egna könet.
– Män jämför sig själva i större utsträckning med andra män och kvinnor med andra kvinnor, säger Helen Eriksson.
Studier visar exempelvis att kvinnor som bor själva städar och gör hushållsarbete nästan en timme mer per dag jämfört med män som bor själva. Helen Eriksson berättar också om en ny studie som undersökt attityder kring matlagning i hemmet. De flesta mammor uppgav att det är viktigt att maten är hälsosam och lagad från grunden. De beskrev också att matlagningen leder till stress och att de känner en känsla av skuld när de inte lyckas. På frågan om hur deras partner upplever situationen var svaret ofta att partnern tycker att det är tillräckligt bra som det är.
– Samtidigt som mammorna känner sig stressade av idén att behöva laga mat från grunden så anser de att man för att vara en ”bra mamma” måste göra just det. Man vill inte acceptera att det är okej att laga mat som är ”tillräckligt bra”. Så man både lider av normen och upprätthåller den. Det är så vi gör kön. Det är så vi upprätthåller normer, säger Helen Eriksson.
Män har en separat norm om heltidsarbete som är väldigt stark som kan göra att många inte kan föreställa sig alternativet.
– I USA kan män jobba 60-timmars veckor för att det är det män ska göra, man ska vara en ”family provider”. De här är mer extremt i USA men även i Sverige har vi en starkare arbetsnorm för män än kvinnor, säger Helen Eriksson.
Våga utmana sina sanningar
Normer påverkar oss hela tiden, inte bara normer om kön. Normer tar tid att förändra men Helen Eriksson pekar ändå på en stadig utveckling mot ett mer jämställt arbetsliv. Ett sätt att bidra kan vara att försöka utmana sina sanningar.
– Testa att byta roller. Om förklaringen till föräldrauttaget är ”Han tjänar mer, därför var han hemma kortare”, ställ er frågan, om det varit tvärtom, hade ni gjort tvärtom? Ofta är man inte ens medveten om att man är ojämställd i ett par. Många hemmafruar på 50-talet tyckte att det var jättebra att vara hemmafruar och många män tyckte då att det var jättebra att inte vara föräldralediga överhuvudtaget. Man tror att man gör det man vill men vi är alla sociala varelser. Det samhället du lever i bestämmer mycket åt dig.
Jämställdheten i siffror
- Knappt 20 procent av alla svenska par delar lika på föräldraledigheten.
- Män tar knappt 40 procent av vab-dagarna.
- Kvinnor har 9,9 procents lägre lön än män.
- Kvinnor är sjukskrivna i betydligt större utsträckning än män. Av de pågående sjukfallen med sjukpenning står kvinnor för 65 procent av fallen.
Källa: Försäkringskassan

Katharina Hedström
Mer om Jämställdhet
-
Trygghet avgör om pappor tar föräldraledigt
Jämställdhet • Pappor som arbetar i högkvalificerade yrken, som läkare och advokater, tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet jämfört med pappor inom lågkvalificerade yrken.
-
Anhörigvård får kvinnor att lämna yrkeslivet
Jämställdhet • Betydligt fler kvinnor än män går ner i arbetstid eller lämnar sitt yrkesliv helt på grund av att de behöver vårda en sjuk anhörig. Något som kan få stora konsekvenser både ekonomiskt och socialt.
-
”Fler måste inse att arbetsliv och föräldraskap hör ihop”
Jämställdhet • En generös föräldraförsäkring är inte den enda lösningen för att föräldrar ska dela mer lika på föräldraledigheten. Arbetsgivare och chefer har också en viktig roll för att den första tiden med barn ska bli mer jämlik, enligt forskaren Philip Hwang.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Trivseln ökar trots oroliga tider
Arbetsklimat • Trots vikande konjunktur och ökning av varsel trivs svenskarna bättre på jobbet än tidigare enligt en ny undersökning.
-
Så hanterar du känslor på jobbet
Arbetsklimat • När känslorna tar överhand utan att vi förstår varför kan de bli ett hinder. Speciellt på en arbetsplats där vi helst inte vill blotta oss med stora känsloutbrott. Lär dig förstå känslor bättre.
-
Bolagsverkets AI-satsning gav bättre arbetsmiljö
AI • Färre monotona arbetsuppgifter och effektivare handläggning. Det blev effekten när Bolagsverket lät artificiell intelligens ta hand om en del av deras ärendehantering.