
Bild: Arbetsmiljöverket
Var tredje vårdenhet saknar rutiner för tunga lyft
Publicerat 28 oktober 2022
Nästan var tredje arbetsgivare inom vård och omsorg har brister i sitt arbete med tunga lyft av patienter och personförflyttningar. Det framgår av en stor inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket gjort med anledning av den europeiska arbetsmiljöveckan.
Totalt har Arbetsmiljöverket inspekterat 1 300 arbetsplatser främst inom den privata vården. Det rör sig bland annat om äldreboenden och hemtjänst. Inspektionen visar att en av tre arbetsplatser har brister i sitt förebyggande arbete när det gäller tunga lyft och personförflyttningar.
– Den vanligaste orsaken till brister handlar om att man inte gjort någon riskbedömning eller att man saknar rutiner för att göra det. Det borde vara uppenbart för alla arbetsgivare med den här typen av arbetsuppgifter att man måste ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete kring tunga lyft, sa Annika Schmidt, projektledare på Arbetsmiljöverket när hon presenterade resultatet på ett webbinarium.
Viktigt att se till helheten
Enligt Annika Schmidt behöver riskbedömning för tunga lyft och personförflyttningar göras både på organisationsnivå och på vårdtagarnivå. På organisationsnivå kan man bland annat undersöka om lokalernas utformning utgör något hinder för bra lyft samt om det finns tillräckligt med tid för att genomföra personförflyttningar på ett bra sätt. På vårdtagarnivå handlar det om hur patienten mår, har hen ont, vad väger personen och hur är dagsformen.
– Det gäller att se helheten och den totala belastningen för att kunna avgöra vilka eventuella risker som finns.
Cirka 3 300 anmälda arbetssjukdomar förra året orsakades av belastningsskador, enligt Arbetsmiljöverkets siffror. Kvinnor är överrepresenterade i statistiken och förklaringen är att kvinnor ofta arbetar inom vård och omsorg där tunga lyft och personförflyttningar utförs dagligen. Även inom samma yrke finns en könsskillnad i belastningsskador. Det kan bero på att kvinnor och män har olika arbetsuppgifter och därför blir utsatta för olika former av belastning.

Marianne Zetterblom
Mer om Ergonomi
-
Pekpinnar får inte kontorsanställda att röra sig mer
Ergonomi • Hur kontoret är utformat har störst betydelse för att främja rörelse och variation, enligt Svend Erik Mathiassen, professor i arbetsvetenskap.
-
Att jobba vid två skärmar inte alltid optimalt
Ergonomi • Hur påverkas synergonomin av att jobba vid fler och stora skärmar? Det ska Hillevi Hemphälä, doktor i arbetsmiljöteknik, undersöka i en treårig forskningsstudie.
-
Pausövningar som är bra för både kropp och knopp
Ergonomi • Att stå på ett ben en stund bredvid skrivbordet är ett exempel på en bra pausövning på kontoret.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
”Det är en folkhälsofråga att man mår bra på sitt arbete”
Arbetsmiljöarbete • Intervju med arbetsmiljöminister Paulina Brandberg om regeringens arbetsmiljöstrategi och vad hon anser är viktiga frågor för regeringen att driva.
-
Kris präglar årets nyordslista
Livsstil • Permakris, klimatlarm och energikrig. Att årets nyordslista från Språkrådet präglas av krig och kris är tydligt.
-
Arbetslivs mest lästa
Arbetsmiljöarbete • Introduktion på hybridkontoret och tips på hur man kan stötta medarbetare vid skilsmässa. Här är några av höstens mest lästa artiklar.