Hoppa till huvudinnehållet

Arbetsmiljöverket har inspekterat rutinerna för tunga lyft och personförflyttningar på 1 300 arbetsplatser inom vård och omsorg.

Bild: Arbetsmiljöverket

Ergonomi

Var tredje vårdenhet saknar rutiner för tunga lyft

Nästan var tredje arbetsgivare inom vård och omsorg har brister i sitt arbete med tunga lyft av patienter och personförflyttningar. Det framgår av en stor inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket gjort med anledning av den europeiska arbetsmiljöveckan.

Totalt har Arbetsmiljöverket inspekterat 1 300 arbetsplatser främst inom den privata vården. Det rör sig bland annat om äldreboenden och hemtjänst. Inspektionen visar att en av tre arbetsplatser har brister i sitt förebyggande arbete när det gäller tunga lyft och personförflyttningar.

– Den vanligaste orsaken till brister handlar om att man inte gjort någon riskbedömning eller att man saknar rutiner för att göra det. Det borde vara uppenbart för alla arbetsgivare med den här typen av arbetsuppgifter att man måste ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete kring tunga lyft, sa Annika Schmidt, projektledare på Arbetsmiljöverket när hon presenterade resultatet på ett webbinarium.

Viktigt att se till helheten

Enligt Annika Schmidt behöver riskbedömning för tunga lyft och personförflyttningar göras både på organisationsnivå och på vårdtagarnivå. På organisationsnivå kan man bland annat undersöka om lokalernas utformning utgör något hinder för bra lyft samt om det finns tillräckligt med tid för att genomföra personförflyttningar på ett bra sätt. På vårdtagarnivå handlar det om hur patienten mår, har hen ont, vad väger personen och hur är dagsformen.

– Det gäller att se helheten och den totala belastningen för att kunna avgöra vilka eventuella risker som finns.

Cirka 3 300 anmälda arbetssjukdomar förra året orsakades av belastningsskador, enligt Arbetsmiljöverkets siffror. Kvinnor är överrepresenterade i statistiken och förklaringen är att kvinnor ofta arbetar inom vård och omsorg där tunga lyft och personförflyttningar utförs dagligen. Även inom samma yrke finns en könsskillnad i belastningsskador. Det kan bero på att kvinnor och män har olika arbetsuppgifter och därför blir utsatta för olika former av belastning.

bild på Marianne Zetterblom

Marianne Zetterblom

Mer om Ergonomi

Papperstidning

Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.

Prenumerera

Senaste om Mer om arbetsmiljö