Mikroagressioner drabbar hbtq-personer på jobbet
Publicerat 26 april 2022
Fler hbtq-personer mår psykiskt dåligt jämfört med befolkningen i stort. En viktig förklaring är den så kallade minoritetsstress, som många upplever, ofta på daglig basis. På arbetsplatsen är det viktigt med en diskussion kring normer och jargong för att skapa ett klimat där alla inkluderas, enligt forskaren Anna Malmquist.
Kränkningar, diskriminering, våld och hot om våld. Det är vad minoritetsstress handlar om, vilket adderar en extra belastning i tillvaron hos personer som tillhör en minoritetsgrupp.
Den vanligaste typen av minoritetsstress som hbtq-personer kan möta så gott som dagligen, inte minst på sin arbetsplats, är mikroaggressioner.
– Det handlar om subtila kommentarer, blickar eller gester. Små nålstick som synliggör att någon är annorlunda och inte passar in i normen, säger Anna Malmquist.

Hon är docent i socialpsykologi vid Linköpings universitet och arbetar just nu med ett större forskningsprojekt om minoritetsstress hos hbtq-personer. Forskningen är än så länge bara i sin linda men i det material man hunnit gå igenom kan man se att många hbtq-personer lyfter arbetsintervjuer som en extra jobbig situation.
– Man måste förhålla sig till om man vågar vara öppen med sin hbtq-identitet eller ej. Om man berättar finns alltid risken att bli diskriminerad och det kan vara mycket som står på spel vid en jobbintervju, säger Anna Malmquist.
Förbjöds vara öppen
I intervjumaterialet finns också många exempel på kränkande behandling på arbetsplatser. En intervjuperson berättade att hon förbjöds vara öppen med att hon levde i en samkönad relation, gentemot sina klienter
– Men alla som levde i heterosexuella relationer var fria att prata om sin familjesituation med sina klienter, säger Anna Malmquist.
Ett annat exempel var kvinnan som berättade på sin arbetsplats att hon var bisexuell och fick kommentaren av chefen att hon brukade kalla bisexuella för tvestjärtar.
Det var många som framhöll att de bar på en ständig beredskap på eventuella reaktioner när de berättade om sin hbtq-identitet.
– Det innebär ju en extra stress i tillvaron att hela tiden behöva navigera och fundera över vad man vill och kan berätta och vad det kommer få för konsekvenser, säger Anna Malmquist.
Viktigt att diskutera normer
Trots att många hbtq-personer utsätts för minoritetsstress av olika slag, inte minst på sina arbetsplatser, tycker Anna Malmqvist det är viktigt att framhålla att majoriteten har en god psykisk hälsa och lever rika liv.
– Men på gruppnivå kan man se att antalet som lider av ångest, depression och till viss del även tyngre psykiatrisk problematik är större jämfört med befolkningen i stort, säger hon.
För att minska utsattheten för personer som tillhör en minoritet menar Anna Malmquist att det behövs mer kunskap och en större öppenhet kring hbtq-frågor. Ett sätt att uppnå detta är att skapa forum på arbetsplatsen att kontinuerligt diskutera vilka normer som råder.
– Det kan till exempel handla om vilken jargong man har i fikarummet och vilket språk man använder. Självreflektion helt enkelt, säger hon.
Som kollega tycker hon det är viktigt att våga säga ifrån när någon i arbetsgruppen utsätts för en kränkning eller fördom.
Lästips: ”HBTQ+: Psykologiska perspektiv och bemötande”
– Det är nog många som sitter tysta och tänker att man inte ska föra någon annans talan. Men det är viktigt göra det eftersom det oftast är väldigt svårt att höja rösten för den som blir utsatt. Det har vi också kunnat se i vårt intervjumaterial, säger Anna Malmquist.
Minoritetsstress
Beskriver den stress minoritetsgrupper utsätts för på grund av strukturell ojämlikhet, fördomar och kränkningar, både medvetna och omedvetna. Begreppet kommer ursprungligen från hbtq-rörelsen men används även för att beskriva problematik för andra minoriteter, till exempel för personer med funktionsnedsättning eller personer med annan etnisk bakgrund än majoriteten.

Kerstin Karlsson
Mer om Diskriminering
-
Diskriminering på grund av hudfärg diskuteras sällan
Diskriminering • Forskning visar att hudfärg har stor betydelse för både karriär- och löneutveckling. I ett nyligen avslutat projekt har Länsstyrelsen i Stockholm tagit fram en utbildning för att hjälpa arbetsgivare med aktiva åtgärder mot rasism.
-
Utrikesföddas erfarenheter tas inte till vara
Diskriminering • Erfarenheter från hemlandet värderas lägre än erfarenheter som utrikesfödda får i Sverige, enligt en ny avhandling.
-
Var femte byggchef har upplevt rasism
Diskriminering • Var femte chef inom byggbranschen har upplevt rasism på sin arbetsplats. Det visar en färsk undersökning från branschföreningen Byggcheferna.
Senaste om Mer om arbetsmiljö
-
Covid-19 vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor
Coronaviruset • Permitteringar och distansarbete under pandemin har lett till färre olyckor samtidigt som antalet arbetssjukdomar som anmälts till Försäkringskassan ökat med 48 procent.
-
Bristande undervisning om arbetsmiljö i skolan
Arbetsmiljöarbete • Unga mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsskador som leder till sjukskrivning. Samtidigt är kunskapen om arbetsmiljö som elever får med sig från skolan bristfällig eller obefintlig, visar en rapport från Mynak.
-
Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Arbetsmiljöarbete • Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är vad en logonom arbetar med.