Mikroagressioner drabbar hbtq-personer på jobbet
Publicerat 26 april 2022
Fler hbtq-personer mår psykiskt dåligt jämfört med befolkningen i stort. En viktig förklaring är den så kallade minoritetsstress, som många upplever, ofta på daglig basis. På arbetsplatsen är det viktigt med en diskussion kring normer och jargong för att skapa ett klimat där alla inkluderas, enligt forskaren Anna Malmquist.
Kränkningar, diskriminering, våld och hot om våld. Det är vad minoritetsstress handlar om, vilket adderar en extra belastning i tillvaron hos personer som tillhör en minoritetsgrupp.
Den vanligaste typen av minoritetsstress som hbtq-personer kan möta så gott som dagligen, inte minst på sin arbetsplats, är mikroaggressioner.
– Det handlar om subtila kommentarer, blickar eller gester. Små nålstick som synliggör att någon är annorlunda och inte passar in i normen, säger Anna Malmquist.
Hon är docent i socialpsykologi vid Linköpings universitet och arbetar just nu med ett större forskningsprojekt om minoritetsstress hos hbtq-personer. Forskningen är än så länge bara i sin linda men i det material man hunnit gå igenom kan man se att många hbtq-personer lyfter arbetsintervjuer som en extra jobbig situation.
– Man måste förhålla sig till om man vågar vara öppen med sin hbtq-identitet eller ej. Om man berättar finns alltid risken att bli diskriminerad och det kan vara mycket som står på spel vid en jobbintervju, säger Anna Malmquist.
Förbjöds vara öppen
I intervjumaterialet finns också många exempel på kränkande behandling på arbetsplatser. En intervjuperson berättade att hon förbjöds vara öppen med att hon levde i en samkönad relation, gentemot sina klienter
– Men alla som levde i heterosexuella relationer var fria att prata om sin familjesituation med sina klienter, säger Anna Malmquist.
Ett annat exempel var kvinnan som berättade på sin arbetsplats att hon var bisexuell och fick kommentaren av chefen att hon brukade kalla bisexuella för tvestjärtar.
Det var många som framhöll att de bar på en ständig beredskap på eventuella reaktioner när de berättade om sin hbtq-identitet.
– Det innebär ju en extra stress i tillvaron att hela tiden behöva navigera och fundera över vad man vill och kan berätta och vad det kommer få för konsekvenser, säger Anna Malmquist.
Viktigt att diskutera normer
Trots att många hbtq-personer utsätts för minoritetsstress av olika slag, inte minst på sina arbetsplatser, tycker Anna Malmqvist det är viktigt att framhålla att majoriteten har en god psykisk hälsa och lever rika liv.
– Men på gruppnivå kan man se att antalet som lider av ångest, depression och till viss del även tyngre psykiatrisk problematik är större jämfört med befolkningen i stort, säger hon.
För att minska utsattheten för personer som tillhör en minoritet menar Anna Malmquist att det behövs mer kunskap och en större öppenhet kring hbtq-frågor. Ett sätt att uppnå detta är att skapa forum på arbetsplatsen att kontinuerligt diskutera vilka normer som råder.
– Det kan till exempel handla om vilken jargong man har i fikarummet och vilket språk man använder. Självreflektion helt enkelt, säger hon.
Som kollega tycker hon det är viktigt att våga säga ifrån när någon i arbetsgruppen utsätts för en kränkning eller fördom.
Lästips: ”HBTQ+: Psykologiska perspektiv och bemötande”
– Det är nog många som sitter tysta och tänker att man inte ska föra någon annans talan. Men det är viktigt göra det eftersom det oftast är väldigt svårt att höja rösten för den som blir utsatt. Det har vi också kunnat se i vårt intervjumaterial, säger Anna Malmquist.
Minoritetsstress
Beskriver den stress minoritetsgrupper utsätts för på grund av strukturell ojämlikhet, fördomar och kränkningar, både medvetna och omedvetna. Begreppet kommer ursprungligen från hbtq-rörelsen men används även för att beskriva problematik för andra minoriteter, till exempel för personer med funktionsnedsättning eller personer med annan etnisk bakgrund än majoriteten.
Kerstin Karlsson
Mer om Diskriminering
-
Utrikesfödda har sämre arbetsmiljö
Mobbning • Utrikesförra upplever sig ha sämre arbetsmiljö än sysselsatta födda i Sverige. Dubbelt så många uppger att de utsatts för kränkande särbehandling på jobbet.
-
Företaget som inte ratar någon på grund av ålder
Diskriminering • På rekryteringsbolaget TNG anonymiseras kandidaternas ålder. Syftet är att undvika åldersdiskriminering – både medveten och omedveten.
-
”Ålderism har blivit en accepterad form av diskriminering”
Diskriminering • Åldern spelar roll. I alla fall när det är dags att söka nytt jobb. Redan i 40-årsåldern kan åldern vara till din nackdel.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
De tog hjälp av AI med riskbedömning
AI • Med hjälp av inrapporterade händelser kan AI-funktionen ”Jörgen” förutspå risker i olika arbetsmoment hos Södra Skogsägarna. Den kan även ge nya perspektiv vid skyddsronderna genom att visa trender för olika risker senaste månaden.
-
Skivnördarnas högborg
Bildreportaget • Nordens största skivbutik fyller 50 år. En bedrift när skivbutikerna fått det allt tuffare. Här pågår dagligen en jakt på guldkorn till hemmasamlingarna.
-
Framgångsrik modell lockar unga till industrin
Unga • Industrin skriker efter ny arbetskraft men det är svårt att locka unga ut till verkstadsgolvet. Mälardalens tekniska gymnasium har hittat ett framgångsrecept som inte bara får ungdomar att välja industriyrken – utan även att stanna kvar.