Hoppa till huvudinnehållet
Diskriminering

Mikroagressioner drabbar hbtq-personer på jobbet

Fler hbtq-personer mår psykiskt dåligt jämfört med befolkningen i stort. En viktig förklaring är den så kallade minoritetsstress, som många upplever, ofta på daglig basis. På arbetsplatsen är det viktigt med en diskussion kring normer och jargong för att skapa ett klimat där alla inkluderas, enligt forskaren Anna Malmquist. 

Kränkningar, diskriminering, våld och hot om våld. Det är vad minoritetsstress handlar om, vilket adderar en extra belastning i tillvaron hos personer som tillhör en minoritetsgrupp. 

Den vanligaste typen av minoritetsstress som hbtq-personer kan möta så gott som dagligen, inte minst på sin arbetsplats, är mikroaggressioner.  

– Det handlar om subtila kommentarer, blickar eller gester. Små nålstick som synliggör att någon är annorlunda och inte passar in i normen, säger Anna Malmquist.

Anna Malmquist arbetar just nu med ett större forskningsprojekt om minoritetsstress hos hbtq-personer.
Anna Malmquist är docent i socialpsykologi vid Linköpings universitet.

Hon är docent i socialpsykologi vid Linköpings universitet och arbetar just nu med ett större forskningsprojekt om minoritetsstress hos hbtq-personer. Forskningen är än så länge bara i sin linda men i det material man hunnit gå igenom kan man se att många hbtq-personer lyfter arbetsintervjuer som en extra jobbig situation. 

– Man måste förhålla sig till om man vågar vara öppen med sin hbtq-identitet eller ej. Om man berättar finns alltid risken att bli diskriminerad och det kan vara mycket som står på spel vid en jobbintervju, säger Anna Malmquist. 

Förbjöds vara öppen

I intervjumaterialet finns också många exempel på kränkande behandling på arbetsplatser. En intervjuperson berättade att hon förbjöds vara öppen med att hon levde i en samkönad relation, gentemot sina klienter  

– Men alla som levde i heterosexuella relationer var fria att prata om sin familjesituation med sina klienter, säger Anna Malmquist. 

Ett annat exempel var kvinnan som berättade på sin arbetsplats att hon var bisexuell och fick kommentaren av chefen att hon brukade kalla bisexuella för tvestjärtar.

Det var många som framhöll att de bar på en ständig beredskap på eventuella reaktioner när de berättade om sin hbtq-identitet.  

– Det innebär ju en extra stress i tillvaron att hela tiden behöva navigera och fundera över vad man vill och kan berätta och vad det kommer få för konsekvenser, säger Anna Malmquist.  

Viktigt att diskutera normer 

Trots att många hbtq-personer utsätts för minoritetsstress av olika slag, inte minst på sina arbetsplatser, tycker Anna Malmqvist det är viktigt att framhålla att majoriteten har en god psykisk hälsa och lever rika liv. 

– Men på gruppnivå kan man se att antalet som lider av ångest, depression och till viss del även tyngre psykiatrisk problematik är större jämfört med befolkningen i stort, säger hon. 

För att minska utsattheten för personer som tillhör en minoritet menar Anna Malmquist att det behövs mer kunskap och en större öppenhet kring hbtq-frågor. Ett sätt att uppnå detta är att skapa forum på arbetsplatsen att kontinuerligt diskutera vilka normer som råder. 

– Det kan till exempel handla om vilken jargong man har i fikarummet och vilket språk man använder. Självreflektion helt enkelt, säger hon. 

Som kollega tycker hon det är viktigt att våga säga ifrån när någon i arbetsgruppen utsätts för en kränkning eller fördom.  

Lästips: ”HBTQ+: Psykologiska perspektiv och bemötande”  

– Det är nog många som sitter tysta och tänker att man inte ska föra någon annans talan. Men det är viktigt göra det eftersom det oftast är väldigt svårt att höja rösten för den som blir utsatt. Det har vi också kunnat se i vårt intervjumaterial, säger Anna Malmquist.  

FAKTA

Minoritetsstress

Beskriver den stress minoritetsgrupper utsätts för på grund av strukturell ojämlikhet, fördomar och kränkningar, både medvetna och omedvetna. Begreppet kommer ursprungligen från hbtq-rörelsen men används även för att beskriva problematik för andra minoriteter, till exempel för personer med funktionsnedsättning eller personer med annan etnisk bakgrund än majoriteten.  

bild på Kerstin Karlsson

Kerstin Karlsson

Mer om Diskriminering

Papperstidning

Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.

Prenumerera

Senaste om Mer om arbetsmiljö