”Ålderism har blivit en accepterad form av diskriminering”

Antalet undersökningar som tagit tempen på åldersdiskriminering i arbetslivet är många och resultaten något spretiga. Men oavsett om det är vid 40, 50 eller 60 som åldern börjar bli en last när du söker nytt jobb, råder det inget tvivel om att ålderism och åldersdiskriminering är omfattande på svensk arbetsmarknad. Det säger John Mellkvist, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab och debattör som engagerat sig i frågan och som deltagit i den statliga utredningen Delegationen för senior arbetskraft.

– Det finns ett stort mörkertal. Många vill inte prata om det för att det är så sårande. Andra is-mer, som sexism och rasism, har vi lärt hos reagera på och vet hur vi ska hantera. Man sätter ner foten när det sker övertramp. Men när det gäller ålderism har vi inte samma vana. Det är den mest tillåtande diskrimineringsformen. Det sker mycket ”korridorsålderism”, kommentarer som läggs mellan olika åldersgrupper eller att man i det tysta delar in sig i grupperingar utifrån ålder. Mycket av detta tillåts passera, säger han.

Både äldre och yngre

Ålderism är de åldersrelaterade fördomar som finns i arbetslivet som kan leda till åldersdiskriminerande handlingar gentemot både äldre och yngre. Enligt John Mellkvist kan fördomar till exempel handla om att äldre inte är lika snabba på att lära sig ny teknik eller inte lika förändringsbenägna som yngre – eller omvänt att yngre inte har erfarenhet nog för komma i fråga i olika sammanhang. I en tid då digitaliseringen ställer om arbetsmarknaden i grunden har detta aktualiserats ytterligare.

– Digitaliseringen har fått sätta tonen. Allt ska röra sig snabbt framåt och detta har spätt på ålderismen. Många glömmer att de som är i 50-60-70-årsåldern nu var de som var med och drog i gång det här teknikskiftet, säger John Mellkvist.

Fördel i vissa yrken

Men åldern behöver inte vara en last. I yrken som lärare, läkare eller inom akademin kan en hög ålder tvärtom vara en fördel. 

–  I yrken där kunskap och erfarenhet värderas väldigt högt kanske du aldrig utsatts för åldersdiskriminering. Vi kan också se att i oros- och krissituationer, som under pandemin, kriget i Ukraina och den nuvarande energikrisen, så tenderar erfarenhet att öka i värde, säger John Mellkvist.

Att åldern påverkar vårt sätt att se på andra människor är egentligen inte så konstigt. När vi möter en ny människa är personens ålder en av de första faktorerna vi lägger märke till. Du avgör snabbt om personen är yngre eller äldre än du själv och det kan påverka vilken samhörighet du känner till den andre, menar John Mellkvist.

– I Sverige har vi en kultur som är väldigt åldersfixerad. Redan från förskolan delar vi in oss i grupper baserat på ålder och vi är över lag dåliga på att blanda åldersgrupper, även i arbetslivet, säger han.

Allt ska ske samtidigt

Den mest attraktiva åldern vid nyrekrytering i yrkeslivet är i dag någonstans i spannet 35–45 år. Men det är också en period då många har fullt upp även på fritiden med små barn, vab och hämtning/lämning på förskola eller skola.

– I den fas där vi har som störst press på oss utanför karriären har vi också störst press i karriären. Vi skulle ha mycket att vinna på att bredda den här mittenfasen. Att vi till exempel tillåts vara föräldralediga, testa på ett annat yrke, specialisera oss eller gå från politik till näringsliv och sedan tillbaka. Om du är borta från karriären ett tag är det i dag svårt att komma tillbaka igen.

Tror på förändring

Förutom svårigheter för den enskilde får åldersdiskrimineringen konsekvenser för hela samhället.

– Det blockerar väldigt många människor från rörlighet på arbetsmarknaden, människor stannar kvar på positioner fastän de inte trivs. Det minskar informationsöverföringen mellan olika områden och på sikt även innovationskraften i samhället, säger John Mellkvist.

Men han tror på en förändring.

– Det handlar inte bara om de äldre utan minst lika mycket om att skydda de yngre och ge dem en bättre framtid. En framtid där de tillåts bli äldre och inte behöver känna den prestationsstress som är ohälsoskapande i dag och som handlar väldigt mycket om att man måste hinna med allting nu, annars är det för sent, säger han.