Misshandel i hemmet en fråga för chefen

När Nationellt Centrum för kvinnofrid, NCK, frågade 1 000 anställda i Region Uppsala om de var eller hade varit utsatta för våld i sin relation svarade 25 procent ja.

När NCK presenterade resultatet av studien fick de i uppdrag av Region Uppsala att utforma en handlingsplan med åtgärder. Och anledningen till att fler arbetsgivare inte tagit tag i frågan tidigare kan till viss del bero på att det finns en förlegad tanke om att våld i nära relationer är en privatsak.

– Men det som händer på fritiden och påverkar medarbetarna på arbetet är i allra högsta grad arbetsgivares ansvar. Därför gäller det att ha en beredskap för vad man ska göra när man misstänker våld i hemmet, precis som man har en beredskap om någon på jobbet har alkoholproblem, säger Åsa Witkowski som är enhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid.

Hur ska man då som chef veta? Åsa Witkowski säger att tecknen på att en medarbetare är våldsutsatt kan vara att hen aldrig följer med på aktiviteter utanför jobbet, oftast blir skjutsad till och från arbetsplatsen, får orimligt många samtal hemifrån, har upprepad korttidsfrånvaro, allmän värk i kroppen eller verkar orolig.

– Visst kan upprepad frånvaro ha en naturlig förklaring, men den kan bero på att man är hemma och läker sina skador eller att man sover dåligt på grund av hot. En bra sak är att cheferna har som rutin att fråga alla om orsaken till frånvaro – då uppfattas frågan inte som utpekande. Sen är det bra att ha en plan tillsammans med företagshälsovården, likaså att ta reda på numret till närmsta kvinnojour och NCK:s Kvinnofridslinjen – som är en stödtelefon för i första hand utsatta kvinnor. Men även chefer, kollegor och anhöriga som behöver stöttning kan ringa dit, säger Åsa Witkowski.

I Trollhättans kommun är det obligatoriskt för cheferna att fråga om våldsutsatthet under medarbetarsamtalet. Likaså att ta upp det under minst en arbetsplatsträff varje år. Kommunen har en helt egen enhet för våld i nära relationer där cheferna kan hämta stöd och kunskap.

– Det finns ett mandat för cheferna att agera. Att en medarbetare blir utsatt får våld i sin relation är en folkhälso- och arbetsmiljöfråga. Vi har en tydlig handlingsplan för hur man ska angripa frågan. Hur man frågar och vad man kan göra, säger Gerd Holmgren som är chef för Enheten mot våld i nära relationer i Trollhättan.
Hon menar att man även som kollega kan ställa en öppen fråga om man känner oro för en kollega. Det är ett sätt att visa att man har sett, märkt och noterat.

– Man kan säga: ”Hur har du det?” eller ”Jag är orolig för dig – finns det något jag kan göra?” Kollegan kommer förmodligen säga nej till hjälp första gången. Men nästa gång kanske det är just till dig hon kommer. Och är någon synligt blåslagen kan man säga, ”Oj, det där måste ha gjort ont”. Att någon visar sina blåmärken kan också vara ett sätt att söka hjälp, säger Gerd Holmgren.

Sen Trollhättan skickade ut en enkät till alla 6000 kommunanställda i början på 2018 med frågan om de hade utsatts för våld i sin relation har Enheten mot våld i nära relationer i perioder fått två nya ärenden i veckan. Samtidigt har chefer och medarbetare i kommunen fått utbildning i att upptäckta våld i nära relationer.

– Utsatta medarbetare ges möjlighet till stödsamtal på arbetstid genom Enheten mot våld i nära relationer, säger Gerd Holmgren.

Och Åsa Witkowski på NCK säger att för många är just arbetsplatsen en frizon där de kan vara trygga, syssla med något meningsfullt och känna sig värdefulla. Och alla parter på en arbetsplats bör ha rätt kunskap för att bemöta de våldsutsatta.

– De fackliga representanterna och skyddsombuden spelar också en viktig roll, ibland kan det vara lättare att berätta för dem. Därför är det viktigt att både arbetsgivarna, facket och skyddsombuden har kunskap om våld i nära relationer. Förut kunde det finnas en skam över att vara utsatt, men i och med ”Me Too” har vi börjat prata mera om våld i nära relationer – det finns en större förståelse. Den som drabbas vet att hon inte är ensam, säger Åsa Witkowski.