App-företaget som konkurrerar med schyssta villkor

Ett av de kändaste exemplen på plattformsföretag är Uber som också är ett av världens högst värderade företag just nu. Gemensamt för plattformsföretagen är att de säger sig sakna anställda. De som utför uppdrag åt dem är så kallat egenanställda och den kontakt de har med företaget de jobbar för sker via en app.

De utländska plattformsföretag som etablerat sig i Sverige har mötts av en del kritik som bland annat handlat om dåliga villkor och arbetsmiljö. Facket har haft svårt att nå giggarna som jobbar åt plattformsföretagen eftersom de inte är anställda i traditionell mening.

– Den största utmaningen för oss är att det saknas en arbetsgivare och en naturlig arbetsplats. Det finns helt enkelt inte någon fast punkt att mötas och prata på. På cykelbudssidan har vi varit ute och cyklat för att nå de som jobbar. Men det har varit svårt, sa Maria Arkeby på Transportarbetareförbundet, när hon nyligen deltog på ett seminarium om gig-ekonomi som LO arrangerade.

Men spektrat av plattformsföretag är brett. De plattformsföretag som startats i Sverige präglas mer av den svenska modellen, enligt Maria Arkeby. Sverige är också det land med högst andel plattformsföretag som valt att teckna kollektivavtal.

Ett företag som valt att teckna kollektivavtal är Bzzt - en annorlunda taxiverksamhet där fordonen består av eldrivna trehjulingar liknande tuc tuc i Sydostasien. Kunderna bokar sina resor via en app. Företaget är inget regelrätt plattformsföretag eftersom det finns anställda, men de konkurrerar i en bransch som domineras av plattformsföretag. Bzzt grundades i Göteborg för fyra år sedan, men finns sedan ett och ett halvt år tillbaka också i Stockholm. Visionen är att ersätta fossila transporter i storstäderna. 

– Vi vill vara hållbara på alla sätt. I det ingår att våra anställda har schyssta arbetsvillkor. Vi anser att kollektivavtalet har många fördelar. Förarna känner en större trygghet och nöjdhet. Det gör att de ger bättre service och på så sätt får vi nöjdare kunder, säger Örjan Jansson, en av grundarna.

Men att konkurrera med schyssta villkor i en låglönebransch innebär en stor utmaning, säger Örjan Jansson som gärna skulle vilja se flexiblare modeller för kollektivavtal. Han får stöd av Svenskt Näringsliv i den uppfattningen.

– Det är viktigt att bejaka utvecklingen och inte boxa in framtiden i regel-lådor skapade för industrisamhället. Att införa nya regler i nuläget är inte rätt väg att gå eftersom detta istället kan hämma utvecklingen av nya affärsmodeller och innovationer. Snarare behövs ett flexiblare regelverk som underlättar företagande, innovationer och jobbtillväxt, säger Amelie Berg, expert på arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv.

Men Linda Larsson, utredare på LO, har en annan syn.

– Vi på LO tror ju på ordning och reda på arbetsmarknaden och anser att arbetstagare bör omfattas av arbetstagarbegreppet eller annars vara registrerade egenföretagare. Jag tycker inte att arbetstagare ska behöva betala flexibilitet med sämre villkor.

Enligt Örjan Jansson på Bzzt befinner vi oss bara i början av en utveckling där globalisering och digitalisering gör att nya affärsmodeller och nya sätt att organisera arbete snabbt etablerar sig i Sverige.

– Vi kan inte stoppa huvudet i sanden och tro att det kommer bli mindre av den här typen av utmaningar framöver. Över tid tror jag att de svenska idealen kring arbetsvillkor och arbetsmiljö kommer skapa en motreaktion och pressa tillbaka en del dåliga modeller. Men för att företag ska vilja konkurrera med bra villkor krävs incitament från lagstiftarna och fackliga organisationer. Annars lägger man ansvaret på konsumenterna att de ska välja rätt, och konsumenterna går oftast på lägst pris, säger han.