Så förändras jobben med ökad e-handel
Publicerat 6 december 2017
Vi handlar allt mer på nätet. De senaste tio åren har e-handeln vuxit med i snitt 20 procent per år och på kort tid har arbetsmiljön i handeln förändrats. Små butiker som är paketombud har fått nya arbetsvillkor och utanför städerna brer varulagren ut sig.
För några år sedan var Lagaplans Godis en butik som sålde lösgodis, läsk och en och annan snusdosa. Nu är de också paketombud och har byggt ut sitt lager, anställt en extra person och gjort om i butiken. Och det är en strid ström av folk som ska hämta ut paket.
– Vi kunde aldrig drömma om att det skulle bli så många paket. Men på ett sätt var det bra att det blev mycket på en gång, vi lärde oss den hårda vägen och insåg direkt att vi behövde anställda en person som bara skulle syssla med pakethanteringen, säger Sarah Awad som är en av butikscheferna.
På vardagar mellan 16 och 19 ringlar sig kön lång, ibland till och med utanför dörren. Men nu är klockan nio på morgonen och Ahmed Farhod, som är paketansvarig, tömmer postsäckar med paket på golvet och scannar dem innan han ställen upp dem på hyllorna. I scannern kan han se hur många paket han registrerar – redan efter en halvtimme är han uppe i 70 paket. Han vill få undan säckarna från Postnord innan Schenker och DHL kommer med sina leveranser.
– Jag vet aldrig från dag till dag hur många paket som kommer. Vissa dagar är det 600 paket andra dagar 1000. När jag började här gjorde jag ett eget system på hyllorna så att det ska gå lätt att hitta paketen, säger Ahmed Farhod.
De flesta kunder hämtar sina paket inom ett par dagar, men de stora paketen – som tar mest plats – blir liggande längre. Han tror det beror på att kunderna måste planera hur de ska få hem dem. Fick Ahmed Farhod önska skulle alla hämta ut sina paket direkt när de får avisering.
Det välfyllda lagret är hans domän liksom den delen av disken ute i butiken som är vikt just för paketutlämning. Under en arbetsdag är det mycket stå och gå och många lyft.
– Visst är det ett fysiskt jobb där jag använder hela kroppen. Till en började jobbade jag i Converse, men insåg att jag behövde andra skor. Nu har jag ett par rejäla med mjuk sula.
Blir du stressad när kön ringlar sig lång?
– Nej, jag vet att jag bara kan ta en kund i taget. Och är jag trevlig mot dem är de flesta trevliga tillbaka. Det är många stammisar och jag vet nästan innan jag får paketnumret vilket företag de handlat ifrån.
Även butikschefen Sarah Awad står i postkassan ibland. Men eftersom hon är kort måste någon annan hjälpa henne att ta ner paketen på de översta hyllorna, vilket tar tid. Pakethanteringen är provisionsbaserad per paket, men hon säger att den vinsten går på ett ut med den extra personalkostnaden.
Säljer ni mer godis när så många fler kommer till butiken?
– Nej, det är två olika köer, en för paket och en för godis och folk ställer sig inte och köar igen. Men försäljningen av godis går bra så vi har tur som inte behövt kompromissa mellan godis och paket.
Snart stundar julen för Lagaplans Godis och paketansvarige Ahmed Farhod säger att han överlevde förra julen och kommer att överleva den här julen också. Han vet vad som väntar.
Ett annat företag som rustar för julen är e-handelsföretaget Skincity som är en hudvårdssalong på nätet. De har både rådgivning och försäljning av hudvårdsprodukter och jobbar tvåskift med att packa och plocka ordrar. Alla som jobbar i pakethanteringen har genomgått en packkurs på 1,5 dag för att lära sig exakt hur silkespapperet ska ligga i varje paket liksom hur tygväskan, som skickas med alla leveranser, ska vikas.
– En hudvårdsklinik erbjuder varma handdukar, doftljus och ett proffsigt bemötande. Våra kunder ska få samma härliga upplevelse när de öppnar våra paket. Därför är det viktigt att det är perfektion och kvalitet i paketen, säger Ylva Pagmén som är Supply Chain Manager på Skincity.
En vanlig dag kan de skicka iväg 1000 paket och under julrushen kan det vara frågan om 10 000 paket på en dag. De mest rutinerade medarbetarna på Skincity packar 30 paket i timmen.
– För att få variation så kör man två timmar i packet, varvat med två timmar att plocka ordrar. Det är i axlarna det känns mest och våra teamledare brukar dra på en låt med jämna mellanrum och be alla skaka loss. Vi har också obligatorisk träning på arbetstid och gym i huset. Pausgymnastiken är uppskattad och jag tror att alla känner att den behövs.
Skincity har ökat sin försäljning med 50 procent senaste året. Och redan i våras gjorde de planen för hur de ska lösa julen. Utöver de 20 medarbetare som brukar jobba i pakethanteringen har de 80 egna extraanställda.
– Dessutom måste alla på hela företaget, oavsett avdelning, jobba minst fyra dagar i
pakethanteringen inför julen. De svåraste är att få till silkespapperet och vikningen av tygväskan, säger Ylva Pagmén.
På Handelsanställdas Förbund och på Transportarbetareförbundet säger man att det är just packandet, som e-handeln för med sig, som är ett stort nytt arbetsmoment.
– Med tusentals paket som ska plockas ihop och packas blir det ett repetitivt arbete med olika vridmoment. Och det är frågan om betydligt högre volymer än tidigare, ofta i slimmade organisationer. Därför är det viktigt med variation av arbetsuppgifterna och bra hjälpmedel för att det inte ska bli förslitningar, säger Krister Colde som är arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund.
Samtidigt säger han att e-handeln kan bli ett välkommet komplement för vissa fysiska butiker för att kunna leva vidare. Men för e-handelsföretag som växer så det knakar är problematiken en annan.
– För dem handlar det om att göra allt för att behålla sin befintliga personal och vara en attraktiv arbetsgivare så att de också kan locka nya medarbetare, säger Krister Colde.
På Transportarbetareförbundet anser man att e-handeln vuxit så fort att det är en utmaning för arbetsgivarna att hinna med arbetsmiljöarbetet. På de stora lagren handlar det fortfarande mest om truckkörning och tunga lyft. Men i och med e-handeln har det också kommit att handla om annat än att flytta lastpallar.
– Med många stora terminaler där mycket av arbetet med packning och plockning sköts manuellt är det lite som att ta ett steg tillbaka till äldre tiders industrijobb, säger Martin Miljeteig som är central ombudsman med ansvar för arbetsmiljön på Transportarbetareförbundet.
Schenkers paketsorteringsanläggning i Spånga tar hand om paket som ska från Stockholm vidare ut i landet, men störst är hanteringen av alla paket som ska ut till de 277 ombuden i Stockholm. I sin sorteringsterminal hanterar Schenker i Spånga ett paket i sekunden.
Paketen kommer i burar som höjs upp och tippas framåt för att underlätta för medarbetarna som ska tömma dem och som ser till att streckkoden på paketen ligger åt rätt håll när de hamnar på transportbandet. I paketsorteringen jobbar 83 personer fördelat på tre skift och de roterar mellan arbetsmomenten varje kvart.
– Det finns en stor klocka vid cargon som alla går efter. Oftast är det den som står vid datorn som har koll på tiden och ropar "byte", när det är dags. Det är givet för alla att rotera och inget konstigt. Om kroppen ska orka är det viktigt att inte göra exakt samma arbetsmoment hela dagarna, säger Malin Sjö som är chef för paketverksamheten.
Paketen på transportbandet sorteras sedan av långa spiralarmar till rätt destination. Det är nattskiftet som tar hand om paketen som ska ut i Stockholm nästa dag – klockan 07.00 står burarna klara för att lastas ombord på bilarna. Och den ökande e-handeln gör att det blir fler och fler paket att hantera. Men det är inte bara i jultid som det är extra mycket utan även på handelsdagar som Black Friday och Cyber Monday, som infaller en knapp månad innan julafton.
För att klara av arbetstoppar anlitar Schenkers bemanningsföretag.
– Vi träffar bemanningsföretagen i god tid innan för att tala om vad vi behöver. Och så varskor vi chaufförerna och åkarna så att de kan bemanna upp med extrabilar, säger Malin Sjö.
En vanlig dag går det ut 55–60 paketbilar från Schenkers sorteringscentral i Spånga, i jultid är det ännu fler. De innehåller både hårda och mjuka paket.
Branschorganisationen Svensk Handel tror att deras bransch kommer att förändras snabbare de kommande tio åren än den gjort de senaste 50 åren. Ett tecken på det är att e-handeln vuxit med i snitt 20 procent per år mellan 2004 och 2015.
Under 2016 uppgav i genomsnitt två av tre svenskar att de handlat på nätet under den senaste månaden. Högst var siffran i december då hela 76 procent av svenskarna handlade minst en vara på nätet under månaden.
– E-handeln ökar konkurrensen och minskar marginalerna för många handlare. Det gör att det kan vara svårt att uppnå lönsamhet. För att lyckas i framtiden handlar det om koncept, läge och utbud, säger Johan Davidson som är chefsekonom på Svensk Handel.
Han säger att det för mindre butiker gäller att ha en unik mix av produkter som är anpassad för den egna kundkretsen. Annars är det svårt att konkurrera med den bredd som större kedjor kan erbjuda. Sen gäller det att ligga på en plats där det finns kundströmmar, som i ett större köpcentrum. Där blir också den fysiska butiken en del av ett större sammanhang. Men ett bra läge för en mindre butik kan också vara en plats där man med sitt utbud får ett "lokalt monopol".
Butiker som har både fysisk försäljning och e-handel kan ha fördelar av att butiken också fungerar som ett utlämningsställe för varorna. Det stärker relationen till kunderna och genererar ytterligare köp.
I dag utgör e-handeln 8 procent av den totala försäljningen inom detaljhandeln, men Svensk Handel tror att den siffran kommer att vara mellan 20 och 30 procent år 2025.
– Den fysiska butikens eviga fördel är mötet mellan kund och personal och den direkta tillgången till varan. Även om e-handeln ökar så tror vi att 70 procent av försäljningen kommer att ske i fysiska butiker 2025, säger Johan Davidson.
Det här handlar vi på nätet
1. Kläder och skor
2. Skönhet och hälsa
3. Böcker och media
4. Hemelektronik
5. Sport och fritid
6. Inredning/möbler
7. Dagligvaror
8. Leksaker/barnartiklar
Gerd Eriksson
Mer om Fokus
-
Minska smittan med bra ventilation
Fokus • Arbetsplatsen är en av de värsta smitthärdarna för coronaviruset. Särskilt riskfyllt är det att vistas i små mötesrum och andra trånga utrymmen. För att minska risken för smittspridning är det därför viktigt att ha bra ventilation och vädra ofta.
-
Svårt att påverka arbetsplatsen i hemmet
Fokus • Trots att många jobbar hemma just nu minskar arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön i hemmet när de nya föreskrifterna om arbetsplatsens utformning träder i kraft. Enligt Arbetsmiljöverket är det svårt för en myndighet att kräva stora förändringar av en bostad.
-
Tydligare regler ska skona handlederna
Fokus • Förra året kom nya regler kring medicinska kontroller vid handintensivt arbete. Men för att minska antalet belastningsskador måste också fler riskbedömningar göras ute på arbetsplatserna, säger Teresia Nyman, forskare och verksamhetschef vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Halkolyckorna ökar på vintern i många yrkesgrupper
Arbetsolyckor och arbetsskador • Att halka på jobbet är en av de allra vanligaste arbetsolyckorna. Några av de värst drabbade yrkesgrupperna är yrkesförare, vårdpersonal och personliga assistenter. Inom hemtjänsten är det många som halkar när de är på väg till eller från en brukare.
-
De tog hjälp av AI med riskbedömning
AI • Med hjälp av inrapporterade händelser kan AI-funktionen ”Jörgen” förutspå risker i olika arbetsmoment hos Södra Skogsägarna. Den kan även ge nya perspektiv vid skyddsronderna genom att visa trender för olika risker senaste månaden.
-
Skivnördarnas högborg
Bildreportaget • Nordens största skivbutik fyller 50 år. En bedrift när skivbutikerna fått det allt tuffare. Här pågår dagligen en jakt på guldkorn till hemmasamlingarna.