Chefens stöd – en väg ut ur beroendet

Skilsmässan 2009 tog på krafterna för hotellstäderskan Fia Jonsson. Hon, som alltid varit så glad, sjönk nu ner i en depression. Ledsen, trött och trasig inombords gick det snabbt utför. Saknaden efter barnen varannan vecka var också svår. Alkoholen blev lösningen för att döva känslorna.

– Nu efteråt inser jag att jag skulle ha fått antidepressiva medel i stället, då hade jag kunnat hålla mig flytande den första svåra tiden, säger hon.

Redan kort efter separationen – innan själva drickandet börjat på allvar – kunde Fia Jonsson ha svårt att förmå sig att stiga upp och gå till jobbet. Hon bara sov och sov. Cheferna på hotellet Scandic Crown i Göteborg började reagera på mönstret i sjukfrånvaron.

– En facklig representant visade mig hur ofta jag varit hemma under måndagar och fredagar den senaste tiden. Det såg inte bra ut, säger hon.

Fia Jonsson skärpte sig med närvaron men samtidig tilltog drickandet. Hon drack aldrig på arbetstid utan skåpsöp och festade. Ensamstående med tre barn var hon till en början en duktig och redig mamma varannan vecka för att sedan leva singellivet fullt ut med mycket fest veckan därpå.

– Jag gjorde inte så bra ifrån mig på jobbet, men inte heller dåligt, så det var kanske inte så konstigt att ingen misstänkte alkohol även om kollegorna säkert märkte att jag betedde mig annorlunda, säger hon.

Fia Jonsson fortsatte självmedicinera mot depressionen. Sommaren 2011 hade hon fem veckors semester. Hon åkte ut till en liten ö med barnen, men drickandet tog över och vistelsen där blev inte som planerad.

– Vi skulle fiska krabbor med en av mina bästa kompisar, men när hon konfronterade mig med min alkoholkonsumtion blev jag arg och undvek henne, säger hon.

Barnen fick i stället se sin mamma festa sönder semestern på billigt vin tillsammans med andra vuxna med alkoholproblem.

Hon gick som i en dimma den sommaren, alltid onykter. När de fem lediga veckorna var slut hade hon festat bort hela semestern.

– Jag hade druckit varje dag och fick jätteångest när jag började jobbet igen, säger hon.

 En tacokväll med barnen blev början till vändningen. Hon drack jättemycket. Dagen efter vaknade hon upp djupt ledsen. Det var som att hon för första gången hade insett vad hon höll på med – och att hon var på väg åt helt fel håll. Fia Jonsson bestämde sig för att rädda sig själv och vände sig till sin närmaste chef.

– Eftersom jag visste att min arbetsgivare Scandic Hotels har jättebra funktion för beroendestöd ringde jag till chefen och bad om hjälp, säger hon.

Efter det gick allt ganska snabbt. Chefen kontaktade Ljung och Sjöberg, som är det företag som Scandic Hotels samarbetar med kring beroendeproblematik hos anställda. Efter en kort sjukskrivning fick hon snabbt gå tillbaka till jobbet, först på deltid och därefter på heltid. Parallellt med jobbet hade hon AA-möten samt kognitiv beteendeterapi.

Fia Jonsson är bara en av 6500 anställda på Scandic Hotels. Även om det för hennes del var skilsmässan som drog ner henne är utsattheten inom hotell- och restaurangbranschen speciell. Som städerska har man inte direktkontakt med alkohol på samma sätt som serveringspersonalen, där alkoholen blir en naturlig del av vardagen.

– Eftersom våra anställda jobbar i en miljö där alkohol förekommer måste vi som arbetsgivare vara extra bra. Vi har en skyldighet att agera också på ett mänskligt plan, säger Henrik Dider, HR-direktör på Scandic Hotels i Sverige.

Alla nya chefer får lära sig vad de ska göra både arbetsrättsligt och arbetsmiljömässigt om de ser tecken på skadligt bruk hos en medarbetare.

– Misstankar om att en person har alkoholproblem stämmer oftast. Men det här är känsliga frågor. Våra chefer skulle inte kunna kliva in och ta ett samtal om den här problematiken med den anställde om vi inte gav dem rätt förutsättningar.

Cheferna har i uppgift att agera på misstänkt beroendeproblematik. De kan antingen kontakta HR-avdelningen direkt eller börja med att ringa rådgivningsfunktionen hos samarbetspartnern. Sedan följer ett samtal med medarbetaren, som chefen kan ta själv eller med hjälp av Ljung och Sjöberg. Därefter får den en drabbade en individuell handlingsplan.

– I 70–80 procent av fallen lyckas vi få personen att komma till medvetenhet om sitt beroende. Varje fall där chefen lyckats är i praktiken en livräddare. Ofta upplever också medarbetaren att vi har hjälpt dem på riktigt, säger Henrik Dider.

Även Alna, arbetsmarknadsparternas gemensamma organisation för alkoholprevention, hjälper arbetsgivare med beroendefrågor. Där finns också en rådgivningsfunktion dit chefer kan ringa för att få rådgivning och stöd.

Magnus Nyqvist, chefsstödjare på Alna, pratar mycket i telefon med oroliga chefer. Ofta kan de känna osäkerhet inför ett samtal med sin anställde.

– De undrar inte bara vad de ska göra utan oftast hur. ”Hur gör jag nu?” är den vanligaste frågan från chefer som ringer till oss, säger han.

De flesta är inte som Fia Jonsson, som själv ber om hjälp. Att förneka problemen in i det sista är vanligt. Förberedelser är därför A och O. Som chef bör man repetera sin arbetsplatspolicy och sin roll så att den är färsk i minnet. Att arbeta förebyggande mot ohälsa som beroendesjukdomar är viktigt.

– De tidiga signalerna kan vara diffusa. Det kan handla om någon form av beteendeförändring. Den anställde kanske drar sig undan, kommer försent eller försämrar sin kapacitet, ofta liknande signaler som på stress, säger Magnus Nyqvist.

Som chef ska du leda och fördela arbetet och se till att arbetsplatsen är trygg och säker. En del chefer låser sig och tror att man måste ha bevis på att problemen hänger ihop med alkohol. Men beteendeförändringar kan också bero på stress eller annan psykisk ohälsa och därför kan det vara bra att närma sig problemen som uppstått utifrån de tecken och signaler som du ser på arbetsplatsen.

– Ta ut frånvarostatistik och var tydlig med medarbetaren. Säg att du inte vet vad frånvaron beror på men att du anser att det påverkar arbetet, föreslår Magnus Nyqvist.

Att lägga sig i hur mycket en anställd dricker på fritiden baserat på rykten från andra medarbetare hör inte hit.

– Att man glider in på saker som man som arbetsgivare inte kan påverka handlar oftast om en omsorg om den anställde, men privatlivet är inte chefens bord. Ditt ansvar är att se till att medarbetaren är arbetsför, säger han.

När det har blivit dags att prata alkohol är det bra att känna till att medarbetaren förmodligen inte kommer att dela din bild av hur det ser ut.

– Men som arbetsgivare har du också ett ansvar att klargöra behovet av rehabilitering och erbjuda den möjligheten, säger han.

Steg ett är att ta reda på om det finns en sjukdom i botten. Men ofta är alkoholen bara en del av problematiken.

– Ibland kan det bli problematiskt när chefen bara ser alkoholen som förklaringsmodell till allt. Det är oftast komplexa situationer, som stress, privata relationer eller psykiatriska diagnoser i en kombination som ställer till det, säger han.

Den som visar sig ha en beroendesjukdom i botten har ett förstärkt anställningsskydd. Då måste arbetsgivaren kunna erbjuda möjligheten till rehabilitering. Som medarbetare har man rätt att tacka nej, men i så fall betraktas man som frisk och ska uppfylla de krav som chefen ställer. Att först neka rehabilitering och därefter missköta sitt arbete är ett skäl till uppsägning.

– De flesta som vi möter väljer att tacka ja till rehabilitering, säger han.

Återfall är en del av en tillfrisknadsprocess och något man som arbetsgivare får räkna med. Ett återfall är inte skäl för uppsägning. Dessutom kan man som arbetsgivare inte heller ställa krav på total nykterhet utanför arbetsplatsen. Men någon som har valt just totalt nykterhet är Fia Jonsson. Nu i höst firar hon fem år som nykter alkoholist.

– Jag har jobbat mycket med mig själv och i dag är jag en glad person utan alkohol. Min lediga tid är dyrbar, då vill jag finnas där för barnen och hitta på goa grejer med livet, säger hon.