Regler om arbetsmiljö ska bli tydligare

Samtliga 68 föreskrifter med flera tusen paragrafer gås nu igenom på Arbetsmiljöverket för att de ska bli mer begripliga och lättillgängliga. Samtidigt ska en helt ny regelstruktur sjösättas inom några år där den som är skyddsansvarig ska ha en egen ingång till regelverket på myndighetens hemsida, till exempel arbetsgivare, byggherrar eller tillverkare.

– Strukturen följer rätt mycket processen för ett arbetsmiljöarbete. Jag kollar upp vad som gäller för min verksamhet. När jag har gjort min riskbedömning och kartlagt vilka risker jag har så ser jag över vilka regler som gäller, säger Torben Vincentsen, programansvarig på Arbetsmiljöverket. 

Ett problem med det nuvarande regelverket är att man har försökt skapa en helhet av arbetsmiljöarbetet i varje förskrift.

– Det har varit mycket överlappningar i föreskrifterna. Riskbedömningskrav återkommer hela tiden men det finns ju redan i SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete). Vi behöver inte skriva i kemiska arbetsmiljörisker att du ska göra en riskbedömning, endast vad som är specifikt gällande kemi. På så sätt försöker vi minska regelmassan.

Planer har också funnits på att ta bort de branschspecifika föreskrifterna, men nu lutar det åt att de flesta kommer att finnas kvar samlade i en föreskrift.

En fråga som väckt starka känslor från fackligt håll är att Arbetsmiljöverket vill ersätta de allmänna råden i anslutning till paragraferna med separata vägledningar. –

Skyddsombud i LO-förbunden säger att utan de allmänna råden är det väldigt svårt att hitta en gemensam tolkning tillsammans med arbetsgivaren och komma framåt i arbetsmiljöarbetet. De tydliggör regelns innehåll och är välförankrade. Vägledningar väger också lätt rent rättsligt jämfört med de allmänna råden och utan råden tunnas reglernas innehåll ur.

– Plus att om du måste söka tolkning i en ordrik vägledning då riskerar vi att få en minskad begriplighet och tillgänglighet av reglerna, säger Carola Löfstrand, arbetsmiljöutredare på LO.

Samtidigt finns det en förståelse för att Arbetsmiljöverket behöver se över de allmänna råden som i många fall är väldigt omfattande.

– Det håller vi på att titta på nu. Vi kommer att ha kvar allmänna råd för dem som uppfyller kriterierna. De som inte gör det kommer vi att flytta till informationsmaterial eller vägledningar, säger Torben Vincentsen.

En annan orsak till att Arbetsmiljöverket vill satsa mer på vägledande material är för att snabbt kunna möta nya risker i arbetslivet.

– Föreskrifterna tar väldigt lång tid att uppdatera. En vägledning kan vi skriva själva när vi har upptäckt behovet, medan en föreskrift med allmänna råd ska remissas, beslutas och konsekvensbedömas. Det tar många år.

På Svenskt Näringsliv tycker man i grunden att det är bra att de allmänna råden tas bort.

– Fördelen med att ta bort de allmänna råden är att det blir tydligt vad som är lag och vad som är råd. I dag har vi en blandning av nya och gamla föreskrifter där det ställs krav även utifrån de allmänna råden. Det är olyckligt, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Arbetsgivarorganisationen kan ändå tänka sig att behålla allmänna råd som är korta, koncisa och förtydligar själva paragraftexten. Anna Bergsten lyfter liksom Carola Löfstrand fram föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som en förebild.

Andra förändringar som Arbetsmiljöverket gör är att ta bort onödiga detaljkrav och se över de många hänvisningar till andra paragrafer som förekommer i föreskrifterna, något som gör att även experter har svårt att tolka reglerna. Dessutom genomförs en klarspråksöversyn där handläggare granskar kanslisvenskan i föreskrifterna.

– Det är klart att det finns ett behov av att ta bort utdaterade detaljkrav och språkmässigt uppdatera en del gamla föreskrifter som är otydliga och obegripliga. Men det får inte gå så långt att det urvattnar reglerna och sänker skyddskrav som fortfarande behövs, säger Carola Löfstrand.

En svårighet är att Arbetsmiljöverket i vissa fall är bundna till texter som bygger på EU-direktiv, menar Torben Vincentsen.

– Vi kan göra vissa justeringar för att förklara språket, men det är viktigt att vi behåller samma skyddsnivå som finns i direktiven. Det är en svår balansgång. Det är lätt att när man börjar ändra orden så ändrar man också betydelsen, säger han.