Rekordmånga anmälningar av arbetsmiljöbrott

Förra året polisanmäldes nästan 2 000 arbetsmiljöbrott, visar siffror från Brottsförebyggande rådet. De flesta anmälningarna gäller vållande till kroppsskada och det är också de som har ökat mest under det senaste decenniet, från 437 anmälningar 2006 till 1 889 förra året. Vad som ligger bakom den kraftiga ökningen är inte utrett, men många ärenden gäller byggbranschen.

– Jag tror att ökningen beror mycket på att många underentreprenörer kommer hit från Schengen. Byggena ska ju gå så fort som möjligt och vara så billiga som möjligt. Då tar man in underentreprenörer som får möjlighet att jobba här i landet och där har man kanske inte riktigt samma kontroll över sina medarbetare, säger Katharina Genberg, gruppchef på enheten för arbetsmiljöbrott i Stockholm och på Gotland.

Gruppen består av fyra utredare som enbart ägnar sig åt brott mot arbetsmiljölagen. När den startade för ett par år sedan hade ärenden samlats på hög i åratal och flera av dem blev preskriberade. Men nu ligger man i fas med anmälningarna och inrättandet av enheten har ökat kompetensen och gett bättre struktur i utredningsarbetet.

– Fördelen är att du verkligen får sätta dig in i komplexiteten. Vi sitter med oaktsamhetsbrott och det är ganska svårt att driva dem.

De flesta ärenden leder aldrig till åtal och det är även svårt att få någon fälld i domstol. Orsaken är just att det inte finns något uppsåt eller direkt handling bakom brottet – ingen vill ju att någon ska skada sig på en arbetsplats. Därför måste åklagaren kunna visa att olyckan inträffade för att någon person med arbetsmiljöansvar inte vidtagit de skyddsåtgärder som lagen kräver.

– Många gånger kan man inte få ihop orsakssambandet riktigt. Det kan också vara att det finns en person med skyddsansvar som varit oaktsam och att det har orsakat olyckan. Men man tycker inte att oaktsamheten är så klandervärd att den är straffbar, säger Lotten Loberg, åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Malmö.

Enheten startades 2009 för att samla kompetensen om arbetsmiljöbrott och skapa en effektivare verksamhet. Det har också gett resultat och i dag lagförs betydligt fler ärenden än tidigare.

I utredningsarbetet använder sig polisen av det som kallas för «Malmömodellen». Det innebär att man ber om yttrande från Arbetsmiljöverket och får hjälp av deras experter för att hitta rätt i föreskrifterna och tolka innehållet.

– Vi skickar ett underlag om varför vi anser att det skulle vara ett arbetsmiljöbrott. Sedan får polis och åklagare utreda vem som de anser är ansvarig, säger Mikael Syk, jurist på Arbetsmiljöverket.

Men trots att antalet anmälningar om arbetsmiljöbrott ökat kraftigt finns det också ett mörkertal, tror polis och åklagare. Det kan vara att en skadad person skjutsas till sjukhus så att inte SOS Alarm och polisen får reda på det. Det förekommer också att den skadade hämtas upp direkt från sjukhuset efter operation.

– Sedan är de ute ur landet innan vi hinner blinka. Vi hinner inte ens höra dem, och dagen efter är det nya medarbetare på arbetsplatsen. Då är det viss rutin på ruljangsen, säger Katharina Genberg.

Den vanligaste påföljden vid arbetsmiljöbrott är att arbetsgivaren får betala företagsbot, från 5 000 till 10 miljoner kronor beroende på hur allvarligt brottet är. För enskilda personer som döms för vållande till kroppsskada är påföljden oftast dagsböter. För vållande till annans död handlar det oftast om villkorlig dom och dagsböter.

Ännu har ingen dömts till fängelse för arbetsmiljöbrott, troligen för att det rör sig om ett oaktsamhetsbrott. Men Lotten Loberg anser ändå att straffsatsen för vållande till kroppsskada vid arbetsmiljöbrott är för låg.

– Lagstiftaren ställer väldigt höga krav på skyddsansvar när det gäller arbetsmiljö. Bryter man då mot det har jag svårt att förstå att det bara ska bli böter för brottet, säger hon.