Sju av tio beskriver sin hälsa som god

Nyligen presenterade företagshälsovårdsbolaget Feelgood senaste upplagan av Jobbhälsorapporten som beskriver hur arbetsmiljön upplevs av drygt 16 500 respondenter bland Feelgoods cirka 800 000 kundanställda. Även om det är för tidigt att säga hur hälsan påverkats av pandemin visar rapporten att svenska anställda mår förhållandevis bra.

– Det är intressant med den stora andelen som anger att de upplever ökad "meningsfullhet, delaktighet och påverkan" i sin arbetssituation men också ökad "trivsel, gemenskap och stöd", trots att en del arbetat på distans eller i hybridlösningar, säger Faysal Rawandozi, chefspsykolog på Feelgood. 

Den upplevda hälsan är stabil över tid och jämnt fördelad över yrken, branscher och åldrar. Drygt sju av tio beskriver sin hälsa som bra eller mycket bra.

– Det tyder på att vi är duktiga på att ta hand om oss själva. Vi bör vara stolta över att arbetsgivare ser till att det finns friskfaktorer på arbetsplatserna och att vi i vår tur tar hand om vår hälsa i vårt privata liv, säger Faysal Rawandozi.

Stark koppling mellan arbetsmiljö och hälsa

Men han konstaterar också att det finns en del siffror som sticker ut i en annan riktning.

– Av de friskfaktorer som vi har identifierat i vår data som gott stöd av chef, bra arbetsklimat och utrymme för balans och återhämtning är det bara 40 procent av respondenterna som har friskfaktorn balans och återhämtning, bara 30 procent som har friskfaktorn gott stöd av chef och bara 17 procent som har alla tre friskfaktorer. Vi har alltså en hel del utvecklingsarbete kvar.

Årets rapport pekar bland annat på att det finns ett starkt samband mellan mående i privatlivet och mående på jobbet.

– På samma sätt som det finns friskfaktorer i arbetslivet får vi anta att det finns friskfaktorer i våra privata liv. Om jag följer de olika myndigheters rekommendationer som har en positiv inverkan på min hälsa och om jag trivs med min tillvaro, vore det konstigt att jag skulle lämna denna känsla hemma när jag kommer till jobbet. Det är rimligare att jag tar med denna känsla till mitt arbete oavsett om jag är fysiskt på min arbetsplats eller om jag sitter hemma och jobbar, säger Faysal Rawandozi.

I rapporten blir det tydligt att personer som svarar att de inte är tillfreds med tillvaron också har en högre sjukfrånvaro.

– Arbetsgivare bör undersöka vilka friskfaktorer de behöver utveckla vidare i organisationen eftersom friskfaktorerna verkar ha en direkt inverkan både på tillfredsställelsen med tillvaron och sjukfrånvaron, säger Faysal Rawandozi.

En slående skillnad mellan olika grupper i undersökningen är att upprepad sjukfrånvaro är dramatiskt mycket vanligare bland yngre än äldre.

– Eftersom vi i vår data inte hittar något särskilt som kan förklara dessa skillnader är det svårt att veta vad det beror på. Det kan finnas många olika faktorer som ligger bakom denna stora skillnad.