
Ett skyddsstopp är arbetsmiljöarbetets starkaste verktyg och innebär att ett skyddsombud omedelbart avbryter allt arbete. Det får bara läggas om det finns allvarlig fara för arbetstagares liv.
Det gäller vid skyddsstopp
Publicerad 28 maj 2026
Rekordmånga skyddsstopp anmäldes till Arbetsmiljöverket i fjol. Men vad krävs egentligen för att ett skyddsstopp ska bli aktuellt? Per Axell, arbetsrättsexpert och utbildare hos Prevent, reder ut vad som gäller.
Vad är ett skyddsstopp?
– Det är en ganska unik händelse som innebär att ett skyddsombud stoppar allt arbete. Befogenheten infördes på 70-talet på initiativ av LO och innebar då en utökning av skyddsombudets befogenheter. Vid ett skyddsstopp övertar skyddsombudet arbetsgivarens arbetsledningsrätt och blir chef. Som medarbetare måste man följa ett skyddsstopp.
De flesta skyddsstopp pågår från någon timme till en halv dag.
Vad krävs för att få lägga ett skyddsstopp?
– Om skyddsombudet bedömer att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa har skyddsombudet rätt att stoppa arbetet. Skyddsombudet har även rätt att avbryta arbeten som utförs av inhyrd arbetskraft i arbetsgivarens verksamhet. Ytterligare situationer då skyddsstopp kan bli aktuellt är vid ensamarbete som innebär allvarliga risker eller om en tillsynsmyndighets förbud överträds.
Hur gör man när man lägger ett skyddsstopp?
– Först måste skyddsombudet kontakta närmsta chef och informera om de risker som upptäckts. Då kan chefen själv välja att stoppa arbetet. Om skyddsombudet inte får tag på chefen eller om chefen har en annan uppfattning, då har skyddsombudet rätt att stoppa arbetet genom att lägga ett skyddsstopp. När ett skyddsstopp har lagts måste alla medarbetare som berörs informeras om stoppet. Om arbetsgivaren drar i gång arbetet trots att ett skyddsstopp har lagts är det skadeståndsgrundande.
Vem får lägga skyddsstopp?
– Ofta är det huvudskyddsombudet som lägger stoppet, på uppmaning av de lokala skyddsombuden, men alla skyddsombud får lägga skyddsstopp. Om man inte har några egna skyddsombud kan ett regionalt skyddsombud lägga stopp.
Vem får häva ett skyddsstopp?
– Skyddsombudet kan häva sitt eget stopp. Ofta vidtas åtgärder omedelbart när ett skyddsstopp läggs och då häver skyddsombudet stoppet. Om arbetsgivaren inte håller med om stoppet kan arbetsgivaren kontakta Arbetsmiljöverket som kommer ut på inspektion och beslutar om stoppet ska hävas eller inte.
Hur länge kan ett skyddsstopp pågå?
– Det finns ingen tidsgräns men det normala är att man försöker sätta in åtgärder snabbt. De flesta skyddstopp pågår från någon timme till en halv arbetsdag. Det är en ekonomisk fråga, stoppar man en maskin på ett pappersbruk till exempel är det en stor kostnad för varje minut den står stilla.
Vad händer med lönen under ett skyddsstopp?
– Huvudregeln är att de anställda får lön. Ett skyddsstopp innebär inte att du får gå hem, du står fortfarande under arbetsgivarens arbetsledning och kan tilldelas andra arbetsuppgifter.
Om skyddsstopp
- Under 2025 lades 112 skyddsstopp som hamnade hos Arbetsmiljöverket, det största antalet sedan 2021, ett år som präglades av pandemin. Ett uppmärksammat skyddsstopp på senare tid är när facket stoppade arbetet på stålverket SSAB efter sjukdomsfall bland personalen.
- Skyddsombudsstoppen var vanligast förekommande i branscherna vård, omsorg och sociala tjänster, utbildning samt transport och magasinering.
- Arbetsmiljörisker avseende hot och våld samt inomhusmiljö är de vanligast förekommande skälen för skyddsombudsstopp.
Källa: Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2025

Katharina Hedström
Läs fler artiklar av Katharina Hedström
Mer om Arbetsolyckor och arbetsskador
-
Vibrationsskador drabbar unga snickare
Vibrationer Vibrationer från handhållna verktyg som skruvdragare och slagborrar kan orsaka livslånga skador på händerna. Trots det brister åtta av tio företag i arbetet med att förebygga vibrationsskador, enligt en tillsynsinsats som Arbetsmiljöverket gjort. Unga snickare lyfts fram som en särskilt utsatt grupp.
-

Barn särskilt utsatta på lantbruk
Arbetsolyckor och arbetsskador Nyligen omkom ett barn i en olycka med en traktor på ett lantbruk. Förra året inträffade tre liknande dödsolyckor. Nu gör det nationella initiativet Lantlyftet flera satsningar för att öka säkerheten för barn som bor och vistas på gårdar.
-

Lantbrukets största risker inte de mest uppenbara
Arbetsolyckor och arbetsskador Inom lantbruket finns många moment där risken för olyckor är stora. Men de största riskerna finns inte inom den fysiska arbetsmiljön.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

När barnets skolfrånvaro påverkar jobbet
Arbetsmiljöarbete Föräldrar till hemmasittande barn med omfattande frånvaro från skolan tvingas ofta gå ner i arbetstid – och en del blir sjukskrivna. För arbetsgivaren kan flexibilitet vara avgörande för att medarbetaren ska kunna fortsätta jobba.
-

Uppsagd – så tog jag mig vidare
Så gjorde vi Att bli uppsagd från jobbet kan vända tillvaron upp och ner. Men det kan också bli början på något nytt. En ekonom, en säljare och en busschaufför berättar om vägen tillbaka och en expert från Trygghetsrådet ger råd om vad arbetsgivaren ska tänka på.
-

”Vi lever här tillsammans”
Bildreportaget På Källunda Gård är ekologiskt lantbruk inte bara ett sätt att odla. Det är ett sätt att leva, där djur, jord och människor ingår i samma kretslopp och där bondens viktigaste uppgift är att förvalta det som ska leva vidare.