Sömnforskaren Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, och hans kollega Jonathan Cedernaes, har undersökt vad som händer i kroppens vävnader vid kortare sömnbrist. Det handlar om muskelvävnaderna, som har stor betydelse för att reglera mängden glykos i blodet, och cellvävnaderna, som är viktiga för kroppens lagring av energi.
I studien fick femton friska yngre män följa samma rutiner för mat och aktiviteter. Sedan fick de sova som vanligt en natt, medan de en annan natt hölls vakna i ett sömnlaboratorium. Efteråt tog forskarna vävnadsprover från deltagarnas underhudsfett och skelettmuskulatur.
– Redan efter en natts sömnbrist börjar förmågan att omsätta glykos att minska. Musklerna kan inte på samma sätt hjälpa kroppen att få bort glykos ur blodet. Det är ett oönskat tillstånd, som kan leda till diabetesliknande symptom på lång sikt, säger Christian Benedict.
Forskarna såg också tecken på att muskelvävnaden började brytas ned och att fettvävnaden började lagra mer energi. Det ökar risken för att gå upp i vikt.
– Men det viktiga är att du inte bara går upp, utan att du går upp på ett ofördelaktigt sätt. Du går upp i fettvävnad i kroppen och ner i muskelvävnad.
I en större uppföljande studie undersökte forskarna om längden på en persons sömn kunde kopplas till sammansättningen av fett och muskler i kroppen. Då såg de samma sak – de som sov för lite hade mindre muskelvävnad och mera fett.
– Att tappa muskelvävnad är ju absolut oönskat, säger Christian Benedict. Det är något som sker framför allt när du blir äldre. Det ökar alltså risken för försämrad ämnesomsättning, men är också relaterat till din rörlighet och risken för frakturer.
Vad betyder det här då, för alla som jobbar nattskift?
För det första ska man vara försiktig med att dra allt för långtgående slutsatser, betonar Christian Benedict. Effekten av att vara vaken en hel natt behöver inte vara densamma som då man sover lite grann, eller på en delvis annan tid.
Men så kan det vara, så ta hand om dina muskler, råder han.
– Har du ett arbetsmönster som inte är så bra för sömnen, är det ännu viktigare att ta hand om de andra livsstilsfaktorerna. Sömn är relevant, men det är inte den enda avgörande faktorn. Om du vet att, oj, jag sover inte tillräckligt, då bör du röra dig och kanske också äta rätt. Se dessutom till att gå på regelbundna hälsokontroller.
Sömn är ett angeläget område att studera, anser han. I vårt samhälle förflyttar vi allt fler aktiviteter till kvälls- och nattetid. Vi lever mer och mer uppkopplade mot skärmar. En ökande andel svenskar uppger att de regelbundet har problem att sova.
Samtidigt ökar kunskapen om sömnens betydelse för hälsa och välbefinnande. Christian Benedict har själv nyligen skrivit en bok som detta, "Sömn, sömn, sömn" som kom ut senhösten 2018. Där försöker han lyfta ett helhetsperspektiv.
Just nu är sömn väldigt trendigt, men det finns, enligt Christian Benedict, många förenklingar och felaktigheter i diskussionen. Han menar att det delvis beror på hur forskare sprider sina kunskaper till en bredare publik. Bra sömn blir en prestation, vilket kan skapa stress. De som inte lyckas sova rekommenderat antal timmar per natt blir närmast stigmatiserade, anser han.
– Allt är inte svart eller vitt. Det kan inte vara så att antingen sover du sju timmar, eller så är du misslyckad och kommer att bli sjuk och dö i förtid. Vi har tappat det här lagom-synsättet på hälsan, och det gäller också sömnen.
Margareta Edling Margareta Edling arbetsliv@prevent.se
