
Bild: Istockphoto
Att stå och jobba är inte alltid lösningen
Publicerat 26 maj 2021
Att stillasittande, både på jobbet och fritiden, kan leda till hjärt-kärlsjukdom, fetma och överdödlighet är känt sedan länge. Men att höja sitt skrivbord och stå en stor del av arbetsdagen är inte heller lösningen. Det kan vara lika passivt som att sitta länge, enligt ny forskning.
Wim Grooten är docent och forskare i fysioterapi på Karolinska Institutet. Genom att fästa rörelsemätare på kroppen på kontorsarbetare har han och hans forskarkollegor kunnat mäta hur stor del av arbetsdagen kontorsanställda sitter men också hur stor del av sittandet som är passivt respektive aktivt.
– Hur man sitter i stolen har mindre betydelse än vad man gör när man sitter. Ett varierat datorarbete där man rör bålen mycket och reser sig upp för att hämta saker är exempel på aktivt sittande, sa Wim Grooten när han presenterade sin forskning på ett seminarium arrangerat av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.
Bekväma kontorsstolar ökar passivt sittande
Tidigare gjorde stoltillverkare kontorsstolarna så bekväma som möjligt. Genom att reglera sittdjupet kan ryggen nå ryggstödet och fötterna golvet. Risken med sådana kontorsstolar är att de är så bekväma att man kan sitta väldigt länge utan att behöva byta ställning. Då uppstår så kallar passivt sittande.
– Jag vill utmana er i att inte använda ryggstödet utan försöka komma fram i stolen, sa Wim Grooten.
Många stoltillverkare har också börjat bygga in fysisk aktivitet i stolarna. Ofta kan man gunga fram och tillbaka. Yogabollar samt sadelstolar har också blivit vanliga inslag på kontor. Men i slutändan är inte stolens utformning det viktigaste utan vad man gör under arbetsdagen betonar Wim Grooten.
Stillasittande kan kompenseras med träning på fritiden
Att sitta mycket både på jobbet och på fritiden kan leda till hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Men framförallt är det låg fysisk aktivitet på fritiden i kombination med passivt sittande på jobbet som ger ökad dödlighet.
– Man kan kompensera ett stillasittande jobb med fysisk aktivitet på fritiden. Då behöver man komma upp i 150 minuter måttlig eller hög fysisk aktivitet per vecka. Det innebär att du ska bli så pass andfådd att det blir svårt att prata samtidigt som du tränar samt att du blir svettig så att du behöver duscha efteråt.
Att stå och jobba inte lösningen
Men att stå och jobba en stor del av arbetsdagen är inte heller lösningen enligt Wim Grooten. Precis som med sittandet delas stående in i aktivt och passivt stående.
Exempel på aktivt stående är att laga mat, diska eller städa på sin fritid.
– Kontorsanställda ägnar sig mycket åt passivt eller inaktivt stående. Man tycker man är jätteduktig som höjer sitt skrivbord och står och jobbar flera timmar. Men våra mätningar visar att det ger förvånansvärt låg aktivitetsnivå, sa Wim Grooten.
Så behövs då inte de höj- och sänkbara skrivborden i kontorsmiljö?
– Jo, men det bästa är variation. Att höja upp bordet och stå i fyra timmar är inte bra. Men att resa sig och sätta sig ofta och byta arbetsställning är bra. Variation är det bästa för kroppen.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Ergonomi
-
Pekpinnar får inte kontorsanställda att röra sig mer
Ergonomi • Hur kontoret är utformat har störst betydelse för att främja rörelse och variation, enligt Svend Erik Mathiassen, professor i arbetsvetenskap.
-
Att jobba vid två skärmar inte alltid optimalt
Ergonomi • Hur påverkas synergonomin av att jobba vid fler och stora skärmar? Det ska Hillevi Hemphälä, doktor i arbetsmiljöteknik, undersöka i en treårig forskningsstudie.
-
Var tredje vårdenhet saknar rutiner för tunga lyft
Ergonomi • Nästan var tredje arbetsgivare inom vård och omsorg har brister i sitt arbete med tunga lyft av patienter och personförflyttningar, enligt Arbetsmiljöverket.
Papperstidning
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Aktivitetsbaserade kontor blir aldrig färdiga
Kontor • Forskning visar att ett aktivitetsbaserat kontor aldrig blir klart utan ständigt behöver utvecklas och anpassas efter medarbetarnas behov.
-
Pekpinnar får inte kontorsanställda att röra sig mer
Ergonomi • Hur kontoret är utformat har störst betydelse för att främja rörelse och variation, enligt Svend Erik Mathiassen, professor i arbetsvetenskap.
-
Så kan frisörer jobba säkrare
Kemikalier • Genom att se över sitt arbetssätt och använda rätt typ av hårvårdsprodukter kan risken för frisörer att utsättas för skadliga kemikalier minska.