Risk för sämre ergonomi på flexkontor

Forskaren Viktoria Wahlström har tittat på vad som är största utmaningen vad det gäller ergonomin när man inte har sin egen arbetsplats. Hon följde tjänstemän inom Örnsköldsviks kommun när de gick från traditionellt kontor till ett aktivitetsbaserat kontor. Ett kontor där medarbetarna förväntas byta arbetsplats efter syssla under dagen.

– En stor skillnad är att det blir en tydlig ansvarsförskjutning för ergonomin, från att vara arbetsgivarens ansvar till att medarbetarna i större grad ska värna sin egen ergonomi. Varje gång man byter plats ska man ställa in skärm, stol och bord och se till att arbetsplatsen fungerar ändamålsenligt för dem. 

Stolarna var det som flertalet upplevde som det största besväret. De var krångliga att ställa in och det tog tid. När de inte orkade ställa in stolen blev det i stället att de satte sig på kanten av stolen, tog en pilatesboll eller skippade stolen helt och stod och jobbade i stället.

– Att variera sin arbetsställning är positivt i sig, men det gäller att tänka på att det på att behövs stolar som är enkla att ställa in, som är så robusta och tåliga att de klarar att ställas om flera gånger varje dag, säger Viktoria Wahlström.

När medarbetarna i kommunen fick skatta sin sittkomfort och arbetsställning efter flytten tyckte flertalet att den hade försämrats i det aktivitetsbaserade kontoret. Och i studien kunde Viktoria Wahlström också se att det var en viss ökning av nack- och skulderbesvär. Men hon menar att det också är besvär som skulle kunna vara relaterade till stress.

En annan ergonomisk fälla i ett flexkontor är arbetet i loungedelarna, touch downs-platser eller fikarum – platser där det är tänkt att man ska slå sig ner med en lap top kortare stunder.

– Det finns en risk att folk blir sittande där längre stunder med sin lap top för att de inte finns någon annan plats och det ger inte någon bra arbetsställning.

Viktoria Wahlström säger att innan en flytt till ett aktivitetsbaserat kontor behöver arbetsgivaren planera för och anpassa arbetsmiljön så att medarbetare som redan innan flytten hade besvär med kroppen får goda förutsättningar i den nya miljön.

Helt enkelt ta reda vilka som behöver individuella anpassningar som till exempel specialstol eller styrdon till datorn. Medarbetare med funktionsnedsättningar kan också behöva lite extra stöd från företagshälsovården för att få hjälp med ergonomin i den nya miljön

– När alla delar samma miljö och ytor blir förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet annorlunda. Det måste vara tydligt vem som har möjlighet och mandat att anpassa arbetsplatser och beställa hjälpmedel.