Hoppa till huvudinnehållet
Mattias Lundberg

Mattias Lundberg, forskare i arbets- och organisationspsykologi vid Umeå universitet.

Bild: Åsa Siller

Arbetsmiljöarbete

Så blir du bättre på att få jobbet gjort

Att skjuta upp eller prokrastinera sådant som känns svårt eller tråkigt är vanligt. Arbetsliv bad psykologen Mattias Lundberg vid Umeå universitet, om tips på hur man blir bättre på att ta tag i sina surdegar.

Om ordet prokrastinera:
Prokrastinera kommer av latinets procrastinare som är bildat av pro- "framåt" och crastinus "till morgondagen". Det är belagt i skrift sedan 1642.

Vi skjuter upp sådant som bjuder motstånd, enligt Mattias Lundberg som är forskare inom arbets- och organisationspsykologi vid Umeå universitet.

– Tvivel på vår egen förmåga kan också få oss att prokrastinera, säger han.

Även tidsaspekten är viktig. Det är lättare att skjuta upp det som ligger långt fram i tiden. Det är till exempel svårare att börja pensionsspara när man är ung, eftersom det är långt kvar tills man ska gå i pension. Men när en deadline närmar sig brukar det bli fart på de flesta av oss.

Gör andra saker

När vi prokrastinerar rättfärdigar vi ofta det genom att göra saker vi uppfattar som nyttiga eller viktiga. Vi motionerar i stället för att rätta tentor, och rättfärdigar det med att träning är nyttigt. Vi kollar mejl i stället för att skriva färdigt den där presentationen, eftersom det är arbetsrelaterat. För vem väntar inte på ett viktigt mejl ibland?

– Att skjuta upp saker behöver dock inte alltid vara ett problem. Prokrastinering kan vara nyttigt men förödande, säger Mattias Lundberg.

Varför vissa prokastinerar mer än andra har att göra med gener och personlighet.

– Människor som har hög pliktkänsla och inte är så impulsiva tenderar att prokrastinera mindre, men beteenden är möjliga att förändra.

Generellt krävs det tre saker för att förändra ett beteende; motivation, uthållighet och rätt förutsättningar.

– För att sluta skjuta upp saker måste det finnas ett värde i att bli färdig med en uppgift, alternativt att vi har något att förlora på att inte bli klara, säger Mattias Lundberg.

Bakslag är vanliga

Om man som student pluggar tillräckligt inför en tenta, ökar chansen att man klarar den. Man har alltså mycket att vinna på att inte skjuta upp pluggandet. Och omvänt: Om man som egen företagare inte levererar innan deadline blir man kanske inte anlitad av den kunden igen. Man har alltså mycket att förlora på att prokrastinera.

Förändring tar tid och ibland måste man acceptera bakslag. Att ta ett steg bakåt innebär dock inte att man är tillbaka där man startade.

Att skapa bra förutsättningar kan handla om att eliminera distraktioner. För att lyckas med det är det bra att kartlägga sig själv. När och hur prokrastinerar jag? Kollar jag på Hemnet när inspirationen tryter eller pratar jag med mina kollegor i stället för att ta itu med besvärliga arbetsuppgifter?

Notifieringar som piper och plingar, och pockar på vår uppmärksamhet är andra vanliga distraktionsmoment. Så ett hett tips är att stänga av notifieringar och införa rutiner för hur du kollar mejl och meddelanden.

Och om du ändå väljer att prokrastinera, gör det då planenligt och med förnuft. Gör något annat en stund, men ha sedan en plan för att återfå koncentrationen. Att använda den så kallade Pomodoro-tekniken – en metod för tidsplanering där du arbetar koncentrerat i 25 minuter och sedan tar en kort paus – kan till exempel vara bra.

TIPS

Så blir du bättre på att få jobbet gjort

  • Eliminera det som distraherar dig
  • Sätt upp konkreta mål och bryt ner stora mål i mindre delmål
  • Prokrastinera med förnuft
  • Känn tilltro till att du kommer att klara det
  • Belöna dina framsteg

 

bild på Ingmarie Bergquist

Ingmarie Bergquist

Mer om Arbetsmiljöarbete

Senaste om Tips och råd