Fördomar större hinder än synnedsättningen

Omkring 100 000 svenskar lever med en synnedsättning och många av dem står utanför arbetsmarknaden. Endast hälften av de medlemmar i Synskadades Riksförbund som är i förvärvsålder har arbete i någon form och av dem är det endast 25 procent som har arbete på heltid.

Om de hjälpmedel som finns i dag hade funnits då hade jag nog kunnat fortsätta som journalist.

Men att leva med synnedsättning behöver inte längre vara ett hinder på arbetsmarknaden. Det säger Lennart Karlsson, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund, som själv förlorade synen i vuxen ålder på grund av en medfödd ögonsjukdom. Han inledde sin yrkeskarriär som journalist men när synen försvann bytte han yrkesinriktning.

– Om de hjälpmedel som finns i dag hade funnits då så hade jag säkert kunnat fortsätta som journalist, säger han.

Snabb teknisk utveckling

Utvecklingen av tekniska hjälpmedel för synskadade har gått fort. Tekniken har också blivit mer tillgänglig och det gör fler arbetsuppgifter möjliga. Det kan till exempel handla om datorprogram som läser upp innehållet på skärmen eller punktskriftskärmar som gör att text kan läsas med fingrarna. Flera av de stora mobiltillverkarna har dessutom inbyggda funktioner som gör att innehållet kan läsas upp.

Men trots den omfattande teknikutvecklingen finns det fortfarande mycket fördomar och bristande kunskap om vilka arbetsuppgifter synskadade kan utföra, enligt Lennart Karlsson. Enligt en undersökning som Synskadades Riksförbund gjort bland tusen arbetsgivare och chefer svarar 45 procent att det skulle vara för kostsamt att anställa någon med synnedsättning och 68 procent bedömer att de inte har tjänster som någon med grav synnedsättning kan utföra.

– Det grundas ofta i dålig kunskap kring vad som är möjligt och vilka hjälpmedel och stöd som finns för synskadade. Långsamma processer hos både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gör att det ibland tar för lång tid att få hjälpmedel på plats, säger han.

Även interna datorsystem kan vara ett hinder om de inte innehåller funktioner anpassade för synskadade.

Varierade förutsättningar

Förutsättningarna och behoven hos personer med synnedsättning varierar mycket, bland annat beroende på hur kraftig synnedsättningen är och vilken rehabilitering personen har fått. Som synskadad har man rätt till skälig anpassning på arbetsplatsen. Utöver det kan den som är inskriven hos Arbetsförmedlingen och har fått en funktionshinderkod också få olika arbetsmarknadspolitiska stöd, exempelvis bidrag till arbetshjälpmedel, personligt biträde och lönebidrag. Lennart Karlsson anser att dessa stöd borde användas mer aktivt då de öppnar möjligheter för både arbetsgivare och arbetstagare.

Eftersom personer med synnedsättning har så olika förutsättningar är det viktigt att hitta individuella lösningar – och då är det a och o att ha en öppen dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare, enligt Lennart Karlsson.

– Diskutera vad som funkar och vad som kan vara svårt och hitta lösningar tillsammans. Det är viktigt också att jobba för bra relationer mellan kollegor på arbetsplatsen. Då kan också arbetsuppgifter fördelas smart så att var och en gör det som fungerar bäst. Kunskap och intresse är bra ledord, säger han.

Om man som synskadad inte upplever att man får rätt stöd rekommenderar Lennart Karlsson att man tar upp problemen med sin chef eller sina närmaste kollegor. Fackliga företrädare och arbetsmiljöombud kan också hjälpa till i dialogen om stödet brister.