Skolor uppmanas skaffa rutiner för våldsamma händelser

Attacken i Malmö där två kvinnliga lärare på en gymnasieskola dödades är det tredje dådet i skolmiljö på ett år. Att skydda sig mot en ensam gärningsman som eventuellt lider av en psykisk störning är svårt. Men det man kan göra är att agera tidigt om det finns signaler att en elev inte mår bra, säger Maria Rönn, vice ordförande på Lärarförbundet.

Bild: Lärarförbundet

– Man behöver ha ett välfungerande samarbete mellan skolan och socialtjänst och polis runt elever som man bedömer är i farozonen. Det är också viktigt att ha ett förebyggande arbete på skolorna med elevhälsa och specialpedagoger. Ytterst är det en resursfråga – arbetsgivaren måste se till att det finns tillräckligt med resurser för att fånga upp elever som mår dåligt i tid, säger Maria Rönn.

Hon uppmanar alla skolor att ha rutiner för hur man ska agera i våldsamma händelser och att det ska ingå i det ordinarie arbetsmiljöarbetet.

– Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver man öva tillsammans hur man ska agera under pågående dödligt våld. Det ska finnas rutiner för hur man minimerar skadan och de ska vara väl kända hos personalen och inte dolda i en pärm någonstans eller på intranätet. Ingen ska tveka kring vad de ska göra om någonting händer.

Mycket kvar att göra

Efter dådet på en skola i Trollhättan 2015 där tre personer dödades, säger Maria Rönn att många skolor börjat ta tag i säkerhetsfrågor på allvar och sett över sitt skalskydd liksom sina rutiner.

– Det kan handla om rutiner för vilka dörrar som ska vara låsta och hur man får koll på vilka som vistas i skolan. Samtidigt ska inte skolan vara en plats med beväpnade vakter och larmbågar. Det sänder direkt signaler om att skolan är en farlig plats och så ska det inte vara. Skolan ska vara en öppen miljö och en plats för kunskap.

Men även om många skolor nu börjat ta frågor om säkerhet på allvar finns det mycket kvar att göra, enligt Maria Rönn. Enligt rapporten ”Håll käften kärring” som Lärarförbundet släppte förra året, uppgav 18 procent av Lärarförbundets fackligt förtroendevalda att hot och våld inte ingick som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på deras skolor.

– Det är ganska allvarligt och det visar att det finns mycket kvar att göra. Om man upplever att skolan inte tar hot och våld på allvar ska man ta upp det med skolans huvudman som har ett ansvar att agera.