Missnöjda studenter hotar sina lärare

Syftet med studien, som gjorts av Göteborgs universitet och som bygger på enkätsvar från 3 000 medlemmar i fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), var att kartlägga förekomsten av hot och trakasserier inom högskolevärlden. Resultatet visar att hot från studenter och kollegor är betydligt vanligare än från utomstående. Hela 40 procent av lärarna och forskarna hade känt sig hotade någon gång under senaste året, enligt studien.

– Hoten kommer i form av e-postmeddelanden, öga mot öga eller via sociala medier. Oftast är studenterna förövarna, kollegorna på den egna institutionen står för en betydligt mindre andel, säger David Brax som är senior utredare vid Göteborgs universitet.

Studien visade också skillnader inom olika ämnesområden. Lärare och forskare inom humaniora och samhällsvetenskap upplevde en större utsatthet än kollegor inom naturvetenskapliga ämnen.

Kvinnligare forskare oftare utsatta

Även om studien är kvantitativ och inte tittade på orsaker säger David Brax att skillnaden i utsatthet mellan de olika ämnesområdena kan bero på att man inom humaniora och samhällsvetenskap är öppnare för tolkning och oenighet, men att det också kan handla om att de är områden som har sämre resurser.

Kvinnliga forskare och lärare känner sig oftare utsatta för hot än manliga kollegor, enligt studien. 39 procent av kvinnorna upplevde vissa situationer som ”hotande” eller ”mycket hotande” jämfört med 25 procent av männen.

– Det kan bero på att studenterna har svårare att acceptera kvinnornas auktoritet. Det kan också vara så att kvinnor uppfattar hoten på ett annat sätt än männen. Vi ser i resultat från liknande undersökningar i andra sektorer att kvinnor är mer oroliga för att utsättas, även de som inte ännu har utsatts.

David Brax anser att missnöje från studenterna och den friktion det skapar blir en stressfaktor för lärarna. Därför är det en arbetsmiljöfråga. Kanske har lärarna för lite tid att utforma undervisningen eller alltför begränsade resurser.

Otydligt vem som har ansvar

Något som var tydligt i studien var att merparten av de som blev utsatta för hot eller trakasserier inte visste vart eller till vem de skulle vända sig. 57 procent kände inte till om det fanns en handlingsplan på arbetsplatsen vad det gällde hot, våld och trakasserier.

Han menar att studien visar att högskolor och universitet behöver utveckla metoder för att ge stöd vid hot, våld och trakasserier liksom skapa handlingsplaner. Att det behövs en beredskap så att den som blir utsatt vet vad som gäller och vem som har ansvaret. Och på ett större plan är det en fråga om samhällets utveckling.

– Rädslan för att bli utsatt gör att många undviker att engagera sig i vissa ämnen eller uttala sig i vissa frågor. Vi ser i studien att de begränsas av riskerna, vilket gör att forskning som skulle kunna komma samhället till del inte når ut, säger David Brax.