Nya riktlinjer för hur mobbning ska hanteras

Trots att Sverige 1993 blev det första landet att formulera rättsliga regler kring kränkningar och mobbning i arbetslivet, uppskattas upp emot 20 procent av den svenska arbetskraften vara utsatta för just detta. Enligt Christina Björklund, docent och forskare på Karolinska Institutet, speglar det komplexiteten inom området.

– Det är komplicerat när det handlar om människor, relationer och kommunikation. Allt fler arbetsgivare tar tag i frågan i större utsträckning, men det finns en del kvar att göra, säger hon. 

Nya riktlinjer

Nu har Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, släppt riktlinjer kring hur mobbning och kränkningar ska hanteras på arbetsplatsen. Forskaren Christina Björklund är en av huvudförfattarna bakom riktlinjerna.

– Vi har tagit del av den forskning som finns och sammanställt det i riktlinjerna. Förutom oss forskare har vi haft med oss praktiker från bland annat olika företagshälsor för att få "best practice"-perspektivet kring hur man arbetar framgångsrikt med dessa frågor.

Christina Björklund poängterar att alla i en organisation kan bli utsatt – även cheferna. 3,5 procent av personer i ledande ställningar i arbetslivet upplever sig utsatta av mobbning.

Även chefer utsätts

– Vid mobbning ligger fokus på att cheferna är de som utsätter arbetstagarna, vilket definitivt kan vara fallet, men det finns risksituationer där chefer kan bli utsatta. Kanske är man ny som chef, normbrytande eller syndabock för något negativt som inträffat där ansvarsutkrävandet är otydligt. I riktlinjerna vill vi poängtera att cheferna också är anställda och ska hanteras på samma sätt som alla andra.

Som arbetsgivare går det att åstadkomma mycket om det finns indikationer på att kränkande särbehandling eller mobbning faktiskt pågår. Arbetsgivaren bör först och främst skapa sig en uppfattning om vad problemet handlar om. Det gäller att samtala med den utsatta och undersöka om det handlar om oacceptabla beteenden eller rena missförstånd, enligt Christina Björklund.

– Om det potentiellt skulle handla om oacceptabla handlingar kan allvarlighetsgraden undersökas med frågor: Hur länge har situationen pågått? Vilka slags handlingar rör det sig som? Hur ofta äger handlingarna rum? Föreligger det en hälsorisk? Detta kan leda till olika vägar, och en kan vara att göra en vidare utredning.

Tillit är viktigt

Tillit mellan medarbetare samt mellan medarbetare och chefer är enligt Christina Björklund en förutsättning för att en arbetsgrupp ska kunna samarbeta och bli mer effektiva.

– I en arbetsgrupp med mycket tillit vågar enskilda individer säga ifrån i högre utsträckning om oacceptabla beteenden skulle förekomma. På så sätt kan en del situationer lösas på ett tidigare stadium innan de hinner eskalera.

Forskning har sedan tidigare visat att många organisationer är dåligt förberedda på att hantera sociala hälsoproblem när dessa uppstår.

– Nu hoppas vi kunna nå ut till så många som möjligt med informationen att det finns omfattande riktlinjer. Förhoppningsvis ger riktlinjen organisationer lite kraft och inspiration att börja, fortsätta eller utveckla sitt arbete i dessa frågor, avslutar Christina Björklund.

Ladda ner de nya riktlinjerna här: