Så kommer du tillbaka efter stressdiagnos

Ämnet för Åsa Kruses bok är högaktuellt eftersom psykisk ohälsa just nu toppar listan över orsaker till sjukskrivning. Sjukskrivningar på grund av stress beror ofta på en kombination av saker.

– Man kan klara tillfällig stress på ett område, men sen händer det nåt mer och så går det bara inte. En av orsakerna är att vi inte är särskilt bra på att sätta gränser, och har man problem att göra det privat har man sannolikt problem med det även på jobbet, säger hon.

Med boken vill Åsa Kruse, som är psykolog och psykoterapeut, höja kunskapen, både om hur stressrelaterad ohälsa kan förebyggas och om vilket stöd som behövs när den som drabbats ska börja jobba igen.

– Det finns en väldig okunskap när det gäller att ta sig tillbaka till jobbet och mycket myter, till exempel om hur länge man måste vara borta och att man måste vara helt frisk för att börja jobba igen. Jag tror delvis det beror på hur man hanterat problemen tidigare, som på 1990-talet, när man sjukskrev folk i åratal, säger hon.

Nu visar forskningen att långa sjukskrivningar inte är optimalt för den som drabbats av stressrelaterad ohälsa.

– De flesta är tillbaka och mår bättre inom tre månader, åtminstone på deltid.

Men för att komma dit är det alltså viktigt att få rätt stöd och hjälp. För det hjälper inte att bara få prata av sig, eller att se sjukskrivningen som en lösning. Stödet måste vara förändringsinriktat, så att personen kan förstå vad som är den centrala problematiken – vad som gör att just jag blir stressad.

– Ändå får många mer passiva behandlingsmetoder, som vila och mindfulness, men det räcker inte, även om det kan vara ett bra komplement. De kan göra att man mår bra så länge man inte möter några krav, men när man går tillbaka och ska utsättas för kraven, då brakar det igen, säger hon.

Därför är det viktigt att få träna på att vara på jobbet igen och att göra den gradvisa återgången i arbetet till en del av rehabiliteringen. Kanske börja med två timmars arbetstid om dagen, för att långsamt trappa upp. Det här behöver vara en del i planen för återgången, där både chef, medarbetare och Försäkringskassa samarbetar.

– Det är nu man verkligen behöver hjälp att förändra vissa viktiga beteenden. Därför måste chefen finnas där som stöd genom täta avstämningar, med tydliga arbetsuppgifter, mål och avgränsningar. Sen, efter hand, kan stödet trappas ned så att medarbetaren på ett självständigt sätt kan börja sätta egna gränser, säger hon.