Nya riktlinjer för att mäta buller
Publicerat 2 december 2016
Att mäta buller korrekt är inte enkelt. Nu finns nya forskningsbaserade riktlinjer som ska ge bättre kvalitet i bullermätningarna. De ska också göra det lättare för företagshälsovården att följa de internationella standarder som finns för bullermätning.
Hur mäter man buller på arbetsplatsen på ett kvalitetssäkert sätt? Det är kärnfrågan i de nya riktlinjer, som Företagshälsans riktlinjegrupp (se faktaruta) står bakom. Riktlinjerna är de första inom det tekniska området.
Bullermätning är prioriterat av flera skäl, förklarar Jörgen Eklund, professor vid KTH. Dels har Arbetsmiljöverket uppmärksammat att de bullermätningar som företagshälsovården gör ofta inte håller tillräcklig kvalitet. Dels finns internationella standarder för hur den här typen av mätningar ska gå till, som inte är välkända i Sverige och som företagshälsovården normalt sett inte använder.
De nya riktlinjerna bygger på standarderna, men ska vara enklare att ta till sig.
– Standarderna är matematiskt väldigt komplexa och omfattande. De är krångliga att sätta sig in i, säger Jörgen Eklund. Det handlar bland annat om att man måste bedöma osäkerhetsgraden i mätningen, som till exempel kan bero på hur man valt tid och plats för den.
Det är viktigt att bullermätningar görs standardiserat, så att det inte spelar någon roll för resultatet vem som utför dem. Annars kan de värden som kommer fram inte användas för jämförelser under en längre tid.
– Att kvaliteten höjs på bullermätningarna har också betydelse för att företagshälsovården ska ses som en professionell aktör, säger Jörgen Eklund.
Riktlinjerna beskriver hur mätningen ska göras, vad man bör tänka på och hur man uppskattar osäkerheten. De beskriver också hur rapporterna ska se ut och vad som bör finnas med i dem.
Riktlinjerna vänder sig främst till arbetsmiljöingenjörer inom företagshälsovården. Men de ska även kunna användas av andra som gör bullermätningar, till exempel företagens egna experter och externa arbetsmiljökonsulter.
Ett avsnitt handlar om bullermätning med hjälp av appar i mobiltelefonen.
Bullerappar är en mycket enkel metod för screening, betonar Jörgen Eklund. De mäter inte lika noga som man kan göra vid en professionell bullermätning. Apparna är också beroende av kvaliteten på mobiltelefonen. De fungerar olika bra för olika slags buller.
– I riktlinjerna kan man få råd om hur apparna kan användas och vad man kan lita på, säger han.
Företagshälsans riktlinjegrupp
består av forskare, branschföreträdare med flera och arbetar för att ett evidensbaserat arbetssätt ska slå igenom inom företagshälsovården. De tidigare riktlinjerna från gruppen har handlat om till exempel alkoholproblem på arbetsplatsen, psykisk ohälsa och ländryggsbesvär.

Margareta Edling
Mer om Buller
-
Arbetsmiljöförbättringar även bra för klimatet
Buller • Kan sjöfartens klimatomställning även förbättra arbetsmiljön ombord? Den frågan ställer sig nu forskare i ett nytt projekt som ska undersöka buller och vibrationer på fartyg.
-
Ny forskning om kvinnors arbete i bullriga miljöer
Buller • Ljudkänslighet och ljudtrötthet är vanligt förekommande bland kvinnor som jobbar på förskolor. Hur deras arbetsförmåga påverkas och hur de hanterar buller på arbetsplatsen ska ny forskning ta reda på.
-
Många lider av okänd ljudintolerans
Buller • Nio procent av alla svenskar lider av ljudintolerans. Vanliga kontorsljud, som de flesta knappt registrerar, kan upplevas som mycket störande. Det visar ny forskning från Umeå universitet.
Prenumerera
Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Fem tips – jobba när alla andra är lediga
Må bra • Det är lätt att tappa motivationen om man jobbar på sommaren när de flesta är lediga. Men det finns knep för att göra det bästa av situationen.
-
Så gör vi riskbedömningar
Så gjorde vi • Vad som utgör en risk på jobbet ser väldigt olika ut beroende på verksamhet och vilka som arbetar där. Här berättar fyra företag i fyra olika branscher hur de jobbar med riskbedömning.
-
Första sommarjobbet påverkar ungas syn på arbetslivet
Unga • För att sommarjobbet ska bli en bra upplevelse finns det sådant som både sommarjobbare och arbetsgivare bör tänka på.