"Jobbgemenskapen går inte att ersätta"
Publicerat 31 mars 2020
Åttio procent av arbetsstyrkan på distans, en ny satellitredaktion och sportreportrar som jobbar med nyheter. När coronakrisen slog till var Aftonbladet en av alla arbetsplatser som snabbt var tvungna att tänka om.
I princip över en natt har en mängd arbetsplatser runtom i landet tvingats ställa om på grund av coronavirusets framfart. Medan många har tvingats stänga igen har läget för kvällstidningen Aftonbladet varit det motsatta. Sedan drygt två veckor tillbaka jobbar de på högvarv - men med omkring 80 procent av arbetsstyrkan på distans. Resten jobbar fortfarande på plats.
– På redaktionen har vi så klart handsprit tillgängligt, extra städning och vi försöker att hålla avstånd i den utsträckning det är möjligt, säger Eric Rosén, biträdande redaktör på Aftonbladet.
De hade redan påbörjat arbetet med att ställa in studiebesök och externa besök till redaktionen då Folkhälsomyndigheten gick ut med rekommendationen att jobba hemifrån.
– Då började vi med en uppdelning mellan på plats- och satellitredaktionen. Vår slutsats är att organisera oss på så sätt att det skyddar breaking news-verksamheten.
Utöver satellitredaktionen har vissa medarbetare fått nya uppgifter – som sportreportrar som numera hoppar in och gör coronareportage. De har också inrättat ett krisberedskapsteam där Eric Rosén ingår, som håller regelbundna avstämningsmöten. Bland annat har de direktsända morgonmöten där de informerar medarbetarna om den senaste utvecklingen.
– Med tanke på att Aftonbladet är ett moget digitalt bolag har vi redan från början bra förutsättningar, med en väl utbyggd digital infrastruktur med videokonferenssystem, medarbetare som är vana att arbeta ute på fältet och teknik som är anpassad att flyttas runt.
Chefer har i ett sådant här läge ett viktigt uppdrag att se till att hålla medarbetarna – särskilt de som jobbar på distans - informerade och uppdaterade, menar Eric Rosén.
Nu är det också angelägnare än någonsin att inte slita ut medarbetarna, och ett sätt är att begränsa arbetstiden och inte jobba i för små team.
– Det är ett otroligt intensivt nyhetsläge. Och många av våra medarbetare har en yrkesstolthet och enorm ambition, så det är klart att man blir trött. Det blir man i alla skarpa nyhetssituationer – skillnaden här är att det är ett sådant utdraget läge.
Vad som är svårast att göra på distans? Att ersätta gemenskapen på plats, enligt Eric Rosén.
– Jag tror att många upplever att jobbet blir mer inspirerande och roligare på plats tillsammans med sina kollegor. Men vi har vidtagit åtgärder för att upprätthålla sammanhållningen så gott det går, med hjälp av bland annat virtuella fikarum och aktiviteter som live-quiz.
Tina Harr
Mer om Coronaviruset
-
Personalens innovationskraft tydlig under pandemin
Coronaviruset • Under pandemins första fas var det många yrkesgrupper i offentlig sektor som tvingades uppfinna nya sätt att jobba.
-
Smittskyddsexperten: så kan företagen hantera att covid-19 ökar
Coronaviruset • Smittspridningen av coronaviruset ökar i hela Sverige – och på flera sjukhus beskrivs läget som pressat.
-
Pandemin skapade filterbubblor på jobbet
Distansarbete • De som jobbade på distans under pandemin fördjupade sina relationer med en liten grupp kollegor, medan andra valdes bort.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Många risker vid lövblåsning
Arbetssjukdomar • Många fastighetsbolag använder lövblåsare för att få bort grus, damm och löv. Men användningen är inte riskfri.
-
Så ska montering av solceller bli säkrare
Säkerhet • Fack och arbetsgivare jobbar nu tillsammans för att öka säkerheten för dem som monterar solceller, ett arbete som innebär många risker.
-
Yrkes-SM firar 20 år
Unga • Till Yrkes-SM som går av stapeln i Karlstad förväntas runt 30 000 besökare. Arrangörerna hoppas att fler ungdomar som söker till gymnasiet ska välja en yrkesutbildning. I många branscher är rekryteringsbehovet skriande stort, säger Pontus Slättman, ansvarig för tävlingen.