Publicerad 23 april 2020

Han ger stöd i stormens öga

Krisstöd

Han gav krisstöd efter terrorattacken på Drottninggatan. Nu bemannar Stefan Dahlberg krisstödet till sjukvårdspersonalen som kämpar i coronakrisens Stockholm. 

När en kris slår till är situationen ofta osäker och kaotisk. När den akuta händelsen är över börjar pusselbitarna falla på plats och arbetet med att förstå och bearbeta det som hänt kan påbörjas. Ofta sker denna övergång inom loppet av ett par dagar. Men coronakrisen är på många sätt inte en vanlig kris.

– Den här krisen skiljer sig åt från andra kriser på många sätt. Den är fortfarande pågående, krävande och man behöver fortsatt stå ut med mycket osäkerhet, säger Stefan Dahlberg. Foto: Fredrik Beskow

Stefan Dahlberg är utbildare åt Prevent inom krisstöd och krishantering. Han har jobbat med krisstöd vid flera stora händelser, såsom terrorattacken på Drottninggatan, tsunamin och diskoteksbranden i Göteborg. Nu koordinerar han krisstöd åt sjukvårdspersonal som vårdar patienter med Covid-19 i Stockholm, i samarbete med Falck Health Care. Att ge krisstöd mitt i en pågående krissituation är utmanande. 

– Vi behöver stödja utan att störa. Vi kan inte ta resurser från den livsviktiga vården men samtidigt är det viktigt att vårdpersonalen får stöd i det här svåra arbetet, säger Stefan Dahlberg.

Vårdpersonalen erbjuds korta, individuella samtal om 15–20-minuter, när det passar deras schema. Mycket fokus ligger på att hantera oro och stress.

– Man kan känna en "hotstress" över att själv bli smittad eller att smitta någon annan och en stress över att behöva frångå sina normala rutiner – att familjemedlemmar inte få vara med när en patient går bort eller att neka anhöriga att besöka sina sjuka släktingar. Det kan vara exempel på frustration som behöver komma ut. Det är också viktigt att kunna stanna upp och titta på vad man faktiskt bidrar med i den här situationen. Det kan ibland vara svårt att se att man gör ett bra jobb när man är påverkad av stress och oro, säger Stefan Dahlberg.

De krisstödjande samtalen ger också en viss avlastning för cheferna.

– Att vi finns där som en möjlig ventil gör även cheferna lugnare, belastningen på cheferna minskar. Det gynnar i sin tur hela personalgruppen. Vi ser också att det är en avlastning för vårdpersonalen att kunna hänvisa kollegor som mår dåligt till oss.

Det osäkra kunskapsläget beskriver Stefan Dahlberg som att "vara inne i stormens öga". Trots det har intresset för att stödja varit stort. 40–50 personer har hittills anmält intresse för att hjälpa till att ge krisstöd.

– I nuläget är vi ett 20-tal men även vi behöver ha uthållighet och det är viktigt att ha en "reservbänk" så att det här inte står och faller med oss, säger Stefan Dahlberg.

Men hur mår krisstödjarna själva i den här situationen? En lärdom som Stefan Dahlberg dragit från tidigare krissituationer är att även den krisstödjande personalen kan behöva stöd.

– Efter diskoteksbranden i Göteborg så missade vi att även våra samtalsledare behövde prata av sig efteråt. Förmågan att bedöma sitt eget behov kan vara svårt även när man själv arbetar med detta, säger Stefan Dahlberg.

Är ni själva oroliga över att själv bli smittade eller för att smitta vårdpersonalen?

– De håller avstånd och tvättar händerna och ser så klart till att inte gå till jobbet om de har symptom, säger Stefan Dahlberg.

Nästa steg är att överföra lärdomarna från Stockholm till andra regioner. Det finns en hel del grunderfarenheter att ta med, enligt Stefan Dahlberg.

– Vi ser till exempel att korta, stödjande samtal kan göra stor skillnad.

Taggar: Coronaviruset