Sjukskrivningar på grund av stress slår dystert rekord

Innan millennieskiftet var ont i ryggen eller ont i nacken den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar. I takt med ett förändrat arbetsliv har också orsakerna till de längre sjukskrivningarna skiftat. I dag är det stressrelaterade diagnoser som dominerar.

I Försäkringskassans rapport ”Från ryggont till utmattning” kan man se att mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet personer som var sjukfrånvarande med stressrelaterad diagnos från 28 000 personer till 42 000 personer. En ökning med 49 procent.

– Vi såg en liten nedgång strax innan pandemin, men nu har de längre sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökat igen. Forskningen är tydlig med att arbetsmiljön är den viktigaste faktorn bakom den utvecklingen, säger Ulrik Lidwall som är analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.

Foto: Lars Ingels

Tittar man närmare på ökningen i rapporten ser man att kvinnorna står för 79 procent av den. I juni 2023 var 33 200 kvinnor sjukfrånvarande med stressrelaterad diagnos. Kvinnor som i hög grad jobbar inom vård, skola och omsorg. En del av förklaringen till den höga sjukfrånvaro där beror på obalans mellan krav och resurser.

– Verkar man i en arbetsmiljö som präglas av höga eller ökande krav utan att det vägs upp med tillräckliga resurser, kontroll över den egna arbetssituationen och stöd och uppskattning så ökar risken för stressrelaterad sjukskrivning kraftigt, säger Ulrik Lidwall.

Sjukskrivning till följd av stress en jämställdhetsfråga

Att kvinnor drabbas hårdare än män menar han också är en fråga om jämställdhet. Förutom arbetet förväntas, eller tar, kvinnor fortfarande ett större ansvar för barn, hem och familj. Vilket leder till dubbeljobb.

En sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa till följd av stress leder i genomsnitt till 90 dagars sjukskrivningar, jämfört med 49 dagar i snitt för andra diagnoser, enligt rapporten. Och en allt vanligare diagnos inom psykisk ohälsa är utmattningssyndrom på grund av långvarig negativ stress. Då är det frågan om halvårslånga sjukskrivningar och kanske ännu längre, menar Ulrik Lidwall.

Han vill betona att ansvaret inte ligger på individen när det gäller stressrelaterade sjukskrivningar.

– Även om individer kan reagera olika och tåla olika mycket så är brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ett gemensamt bekymmer som alla påverkas av. Individen ska naturligtvis delta i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö men det är arbetsgivaren som har ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och det behövs ett gott ledarskap för att vi ska må bra på en arbetsplats, vilket han menar är särskilt viktigt i ekonomiskt tuffare tider.

Långvariga sjukskrivningar innebär omfattande kostnader för både individen och samhället, främst i form av produktionsbortfall, ökade utgifter för sjukpenning och personligt lidande.

– Därför är en god arbetsmiljö en viktig långsiktig investering, säger Ulrik Lidwall.