Hoppa till huvudinnehållet
Mångfald

Så kan återgång till kontoret bli lättare för personer med NPF

För många med diagnoser som adhd eller add har distansarbetet under pandemin varit riktigt tufft. Men för vissa har det varit en möjlighet att äntligen spela på samma planhalva som alla andra. Hur blir det nu när många företag återgår till arbete från kontoret?

Fakta NPF

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för många olika tillstånd eller diagnoser. Några är adhd, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom.

De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser.

Att plötsligt kastas från arbete på plats till att jobba hemifrån på heltid var en stor omställning för de flesta av oss när pandemin slog till för två år sedan. Sedan dess har vi vant oss och hemmakontor och videomöten har blivit vardag. Men det har inte varit lika enkelt för alla att ställa om.

Eric Donell är vice ordförande på riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Han säger att många av deras medlemmar har haft det riktigt svårt att anpassa sig till distansarbete.

Petra Karlsson
Petra Karlsson, lärare och specialpedagog.
Bild: Privat

– För de flesta med en NPF-diagnos är rutiner och tydlighet extra viktigt samtidigt som det ofta innebär att man har svårt att organisera, få till rutiner, prioritera, planera och avsluta saker i rätt tid. För dessa personer har distansarbetet varit väldigt tufft, speciellt om chefen har brustit i återkoppling och tydlighet.

Att många dessutom har haft barn och partner hemma under perioder har inte gjort saken lättare. Förmågan att koncentrera sig har satts på hårda prov.

– Det som normalt brukar vara svårt för en person med NPF-diagnos blir extra svårt vid hemarbete. För då tillkommer det att man sitter ensam och plötsligt ska hålla koll på allt på egen hand. Det kräver mycket energi och ett bra ledarskap för att det ska fungera, säger Eric Donell.

Att inte träffa kollegorna försvårar

En annan viktig faktor som försvårat för många med till exempel adhd är bristen på den sociala stimulans som arbetsplatsen bjuder på.

– Man kan behöva ha det sammanhang som jobbet ger för att kunna motivera sig att arbeta, göra rätt saker i rätt ordning och så vidare, men även det sociala är otroligt viktigt för många. Man kan sakna den kick det ger och tappar motivationen för arbetet.

En del har blommat upp

Men det är inte bara av ondo med hemarbete om man har en NPF-diagnos. Eric Donell tycker sig se två läger bland Attentions medlemmar. Det finns även de som har blommat upp och tycker att de äntligen kan spela på samma planhalva som sina kollegor när de slipper vara med i den ”sociala teater” som arbetsplatsen ofta innebär i form av fikapauser och småprat.

– Många med NPF funkar bäst framför en dator där de kan hyperfokusera och jobba med sitt utan att behöva tänka på social interaktion. För dem har distansarbetet blivit något som fått dem att blomma upp.

Trots att många nu återvänder till kontoret planerar många företag att fortsätta med hybridlösningar där medarbetarna förväntas sitta på distans flera dagar i veckan. Hur ska det gå för medarbetare med NPF-diagnoser i dagens nya hybridkontor?

– Det är samma sak där – för vissa är det himmelriket, för andra tvärtom. Nu när vi har lärt oss att det faktiskt funkar med distansarbete hoppas jag att arbetsgivarna kommer att vara mer flexibla och låta dem som arbetar bäst på distans göra det, men också att man låter dem som behöver vara på plats få vara det. Allt annat vore slöseri med resurser, säger Eric Donell.

TIPS

Så stöttar du medarbetare med NPF-diagnos

  • Ingen person är den andra lik, utgå från personen inte från diagnosen. Ha en dialog med din medarbetare kring hur hen vill ha det.
  • Arbetar din medarbetare bäst på distans, eller funkar det bäst på kontoret? Var flexibel och öppen för hur ni bäst kan lösa situationen tillsammans.
  • Kommunikation, tydlighet och bra återkoppling från chefen – det är bra för de flesta medarbetare, med eller utan diagnos, men extra viktiga när man har en NPF-diagnos.
bild på Karin Cedronius

Karin Cedronius

Artikelserie om NPF

Prenumerera

Prenumerera på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetslivstidning som kommer ut fyra gånger per år.

Prenumerera

Senaste om Mer om arbetsmiljö