Flexibelt arbete gör att fler äldre vill fortsätta jobba

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har i sin senaste sammanställning analyserat den psykosociala arbetsmiljön vid distans- och hemarbete för senior arbetskraft. I studien, som bland annat inkluderar lantbrukare och andra egenföretagare, visar det sig att de flesta upplever en ökad frihet när de kan gå ner i arbetstid och takt som deltidspensionärer.

Foto: Elin Nilsson

– De seniora medarbetare som arbetar hemifrån inom några traditionella hem- och distansarbetsyrken ser det som något positivt, och har valt att göra detta. Flera fortsätter att arbeta till efter gängse pensionsålder just med anledning av att de mår bra av att kunna arbeta hemifrån i sin egen takt, säger Kerstin Nilsson, professor vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet.

Rätt förutsättningar

Regeringen har betonat att arbetslivet behöver bli mer åldersoberoende i framtiden. Andelen äldre medarbetare på arbetsplatserna ökar samtidigt som ålderspensionen håller på att senareläggas. Samtidigt är förändring av kognitiv och fysisk förmåga och ålderism faktorer som påverkar arbetslivet för den här gruppen.

– Seniora medarbetare behöver få de bästa förutsättningarna om de ska känna sig trygga i att lära nytt och hänga med i teknikutvecklingen, säger Kerstin Nilsson.

Enligt henne är det viktigt att komma ihåg att bland annat rätt kunskap och kompetens är en förutsättning för att utföra arbetsuppgifter, och därför måste kunskaps- och kompetensutveckling erbjudas genom hela arbetslivet för att medarbetare ska förhålla sig anställningsbara samt fungera för arbetsuppgiften.

– Att betrakta äldre som föredettingar på jobbet gör att många äldre känner sig otrygga och blir rädda för att misslyckas. Det kan göra att de vill lämna arbetslivet tidigare.

Åldras på olika sätt

Författarna bakom sammanställningen konstaterar att seniorer som orkar, vill och kan bör beredas fortsatt plats i arbetslivet, och inte uppfattas som ”has beens”.

– Medarbetare som närmar sig pensionsåldern kan få stereotypiska tillmälen som en grupp gråa, stagnerade motståndare mot organisationsförändringar. Om seniora medarbetare ska kunna och vilja fortsätta arbeta till en högre ålder så ska de liksom alla andra åldersgrupper exempelvis erbjudas fortsatta möjligheteter till kompetensutveckling och att få möjlighet att ingå i nya projekt på arbetsplatsen, säger Kerstin Nilsson.

En fysiskt och mentalt krävande arbetsmiljö kan bidra till att den seniora medarbetaren blir utsliten och inte längre klarar av att prestera på samma nivå.

– Seniora medarbetare behöver generellt längre tid för återhämtning, längre tid för att läka vid sjukdom och skada och längre tid för att ta till sig ny kunskap som de tidigare inte har varit involverad i eller om informationen kommer på ett nytt sätt. Men varje människa är unik och åldras på olika sätt. Alla medarbetare behöver därför betraktas som individer och inte som sin ålder, avslutar Kerstin Nilsson.